Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nervenreich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
n-reich, a nervrik, rik på nerver, -reiz, m -es
-e nervretning, n-reizend, a nervretande.
-reizung, f -en 1. se -reiz. 2. se -aufregung.
-saft, m -[e]s, se -geist, -scheide, f -n anat.
nerv|skida, -slida, n-schlaff, a med slappa
nerver, -schlag, m -[e]s -e† läk. nervslag,
-schlinge, f -n nervslinga, -schmerz, m -es
en nervsmärta, neuralgi. n-schmerz&rtig, a
neuralgisk. -schnitt, m -[e]s -e kir. nervsnitt,
neurotomi. -schock, m -s -e nerv|skakning,
-chock, n-schwach, a nervsvag, nervös,
neu-rastenisk. -schwäche, f nervsvaghet,
nervositet, neurasteni. -Schwund, m -[e]s läk.
nerv-atrofi. -stamm, m -[e]s -e† nervstam. n-stark, a
nervstark, n-stärkend, a nervstärkande. ees
Mittel, se -mittel. -stift, m -[e]s -e migränstift.
Störung, f -en nervrubbning, -sträng, m-[e]s
-e† nervsträng. -Strom, m -[e]s -e† fysiol,
nervström. -stückausschneidung, f -en kir.
neurek-tomi. -stumpf, m -[e]s -e† nervstump,
-substanz, f -en nervsubstans, -system, n -s -e
nervsystem, -tätigkeit, f -en
nerv|verksam-het, -funktion, -übel, n, se -leiden.
-uberreizung, f överretning av nerverna, n-voll, se
nervig 1. -weh, n -[e]s -e, se -schmerz, n-zart,
a med ömtåliga nerver, -zelle, f -n nerv-,
ganglie|cell. -Zentr|um, n -ums -en
nervcentrum. -Zergliederung, f -en kir. neurotomi.
-zerrtittung, f widi. upprivning av nerverna,
n-zerstörend, a ruinerande för nerverna,
-zuk-ken, n -s nervryckning[ar], -zufall, se -anfall.
nervilicht, t, -ig [v], a 1. stark, kraftig, senig,
muskulös, spänstig; bildl. kärn-, märg|full. - 2.
bot. nervig. N-igkeit, f O 1. styrka, kraft,
senighet, spänstighet; bildl. kärn-, märg|fullhet.
2. bot. nervighet. -ös [v], a (sup. -est) 1. föråidr.,
se -ig 1. 2. nervös. N-osität [v], f O nervositet.
Nerz [a], m -es -e 1. zool. Putorius lutreoia flodiller,
närts. 2. pälsverk närts, -feil, n -[e]s -e 1.
närtsskinn. 2. närtsboa. -pelz, m -es -e närtspäls.
Nescher [’ne:], f -n zool. Naja haje egyptisk
glasögonorm, aspis, uræusorm.
Nosologie, f -n geogr. nesologi, ölära.
Nespel [’ne], f -n, se (gemeine) Mispel.
Nessel, I .f-n (dim. echen, eein) 1. bot. a) Urtica
nässla släktet; se f. o. Brennessel. Was e-e e
werden will, brennt früh ordspr. den som artar
till nässlan bränner tidigt; in die en gehen
F gå i putten (åt skogen); kluge Hühner
legen auch zuweilen in en ordspr. visa höns
värpa också stundom i nässlorna; sich in
die en setzen bildl. råka illa ut; b) taube e,
se Taubnessel; c) se Daun. 2. zool., se
See-nessel. 3. läk., se -suCht. II. n -s O ibl. band.,
se -tuch. n^artig, a nässelartad. -ausschlug,
rn -[e]s, se -sucht, -baum, m bot. Celtis australis
sydländskt nässelträd. -blattsauger, se
-sau-ger. -brand, m -[e]s nässelbränna. -chen,
-ein, n -s -, se Nessel, -faden, m -s -[/-] zool.
nässeltråd bos celenterater. -falter, m -s - zool.
Vanessa urticæ nässelfjäril, -faser, f -n nässel-
fiber. -fieber, n -s , se -sucht, -fink, m, se
Braunkehlchen. -friesel, m (n)f se -sucht,
-ge-wächse, pl bot. Urticaceæ nässelfamiljen,
urtika-céer. -haar, n -[e]s -e brännhår på nässla,
-hopfen, m -s - hanplanta av humle, -kapsel,
f -n zool. nässelcell bos celenterater m. fl. -kohl, m
-[e]s nässelkål späda nässlor, -könig, Se Zaunkönig.
-kraut, n, se Daun, -mal, n -[e]s -e o. -erf, se
Quaddel[n). n~|n, I. a av nättelduk,
nättel-duks-. II. -e neßle -te ge-t tr O. äv. intr [Ä] 1.
bränna med nässlor. 2. förorsaka sveda och
klåda som vid nässelbränna. 3. P bildl. reta,
plåga, -organ, n -s -e zool. nässelorgan; jfr
-kapsel. -pflanzen, pl, se -gewächse. -polierscheibe, f
-n ⚙ polerskiva av nättelduk. -quallen, pl zool.
Scyphomedusæ skivmaneter, akalefer. -rode, f
-n kök. skumglass med kastanjer, -sauger, wi
zool. Psyiia urticæ ’nässelbladloppa’. -seide, f
bot. Cuscuta europæa nässelsilke, snarreva. -stich,
m -[e]s -e, se -brand, -sucht, fi. läk.
nässel|utslag, -feber, Urticaria. 2. se Rotlauf 2. -tuch,
n -[e]s -e nättelduk. n^tuchen, se nesseln I.
-vogel, m, se -falter. -zelle, f -n zool. nässelcell.
Nessus‖gewand, n -[e]s -er† o. -e, -hemd, n -[e]s
en mytol. o. bildl. nessusdräkt.
Nest [s], n -es -er (dim. echen, elein, pi. [-^[er]-chen, -] {+^[er]-
chen,+} e\er~]lein) 1. bo isht Tör fåglar, men äv. för
andra, särsk. mindre djur, fågeirede, båle, ibl. näste.
Ein e voll en kull fåglar, ägg o. ibl. äv. om barn;
eigen e ist stets das best’ ordspr. egen härd
är guld värd; jedem Vogel gefällt sein e
ordspr. var fågel tycker om sitt näste; eer
ausnehmen plundra (’ägga’) fågelbon; das
ganze e leer finden isht bildl. finna boet tomt
el. fåglarna utflugna; zu ee tragen draga till
boet. 2. F bildl. a) I dàl. bem. näste, tillhåll för
tjuvar o. d.; kyffe, hybble, hål; [småstads]håla,
’kråkvinkel’; b) säng. Ins e kriechen krypa
till kojs. 3. hårkorg. 4. gruvt. körtel,
n^ar-tig, a som (lik) ett [fågel]bo. -ausnehmer, m
plundrare av fågelbon, en som ’äggar’
fågelbon. -bau, m -[e]s byggande av bo[n],
bo-byggande. n^bauend, a bobyggande. -bauer,
m -s - zool. bobyggare. -chen, n -s -[er]chen,
se Nest, -ei, n -[e]s -er balägg.
Nestel [s], f-n, äv. m (n) -s - (dim. echen, eein)
1. snöre, snör|band, -rem, dragband att fästa
ihop klädesplagg med; ägiljett. 2. se Nest 3. -band,
n -[e]s -erf, se Nestel 1. -beschlag, m -[e]s -e†,
se -stifit. -chen, -ein, n -s -, se Nestel, -loch,
n -[e]s -er† snörhål, -macher(in), m -s - (/
-nen) snör|makare, -makerska. n^|n, nesl{e\le
-te ge-t I. tr knyta (binda, fästa) med
snörband m. m., snöra till (ihop). II. intr [h].
An etw. (dat.) F pyssla med ngt, peta med
(på) ngt; ordna ngt, rätta till ngt, t. ex. an
ihrem Haare, an den Gardinen e. III. refl.
Sich an e-n e F sluta (sälla) sig till ngn.
-nadel, fi-n snörnål. -riemen, m, -schnür, f
en o. -e†, se Nestel 1. -stift, m -[e]s -e
snör|-stift, -nål.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
