Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mischtrommel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mel t f -n ⚙ bland ningstrumma. -ung, f l. 0,
se -en. 2. -en blandning, legering,
komposition, mixtur. m-ungs|fähig, se m-bar.
-ungs|-rechnung, se Alligationsrechnung.
-ungs|ver-hältnls, n -ses -se blandnings|proportion,
-förhållande. -verfahren, n -s - blandnings- el.
legerings|sätt, -förfarande.
-Verhältnis,se-ungs\-verhältnis. -volk, n -[e]s -er† blandfolk.
»Währung, f -en bimetallism. -wärme, f O fys.
bildningsvärme. -wort, n -[e]s -er† språkv, hybrid,
-zylinder, m, se -trommel.
Mise [’mr.sa], f -n spei insats. - en pages [mi:s
a: pa:3], f –boktr, ombrytning.
Misel, f, -chen, n -s - föråidr. käresta.
misel|n, -te ge-t opers dial. dugg[regn]a.
Miselsucht, f O läk. spetälska, m -süchtlg, a läk.
spetälsk.
miser‖ab|el, a miserabel, ömk|lig, -ansvärd,
usel, eländig, t. ex. ein -ler Kerl. M-e [’zs:ro],
I. f -n misär, elände, usel tillvaro. II. m
(n) oböji. kort. misär, misëre. M-ere [’re:ra], n
-s -s 1. botpsalm miserere, ’Förbarma dig’. 2.
läk., se Kotbrechen. M-ikordien [’ko], pl
kyrk-stolar för orkeslösa. M-ikordien|bild, n -[e]s -er,
se Schmerzensmann.
Misollgamie, f O avsky för äktenskap[et],
miso-gami. -gyn, m -en -en kvinnohatare, misogyn.
-gynie, f O kvinnohat, misogyni.
Mispel, f -n bot. 1. a) [Gemeine] /V» Mespilus
germanica tysk mispel; b) englische se
Felsenbirne; sandbeerblättrige se Mehlbeerbaum;
welsche seAzarole. 2. mispel[frukt]. -baum,
m, se Mispel 1. a), nwbäumen, a av mispelträ.
-boom, m -[e]s -e bot. Aohras Sapota sapotillträd.
-holz, n -es O mispelträ. -strauch, mf se Mispel
1. a).
Mispickel, se Mißpickel.
Miß, /Misses miss, fröken.
miß, adv F o. dial. Darin sind Sie där tar
ni fel; das gefällt ihm »v» det tycker han inte
om; haben ist gewiß, kriegen ist ordspr.
bättre en fågel i handen än tio i skogen.
Miß-, miß-, part rarstaveise miss-, fel-, van-, vid
noinina samt verb med annan förstavelse har part.
tonvikten, t. ex. Mißbrauch, mißförmig,
mißbehagen; vid övr. verb är tonvikten vacklande allt efter
arten av sms., vilken kan vara antingen äkta (a 111 i d i
pres. o. Impf.) eller oäkta (endast i part. perf. o. inf.); ej
sällan dubbelformer, vilket angives med [OD]; jfr
miß[achten o. -bilden.
miß‖acht|en ["ax, ’mis], -ete -et zu ~ ["ax] o.
-geachtet -zuachten [’mis] [ao] tr miss-,
ring|-akta. XB-MXachtung,</b> f -en miss-, ring|aktning.
In ~ bringen bringa i misskredit.
Missal, I. n -s -e kat. missale; mässbok. II./0
boktr, missal[skrift]. -e, n -s se Missal I.
-schritt, f -en, se Missal II. -type, f -n boktr,
missaltyp.
miß‖änder|n [’mis], -te -geändert tr förändra
till det sämre, ändra fel, äv. försämra, -arten
["air, ’mis], [ao] intr [s] van|artas, -släktas,
urarta. M-artung, f -en van-, ur|artande,
van-släktande, degener|e’ring, -ation. M-begriff, m
-[e]s -e missuppfattning, -behag|en, ao intr
[/i] misshaga, e-m ngn. Opers. Es -t mir det
misshagar mig, jag tycker inte om. M-behagen,
n -s O miss|hag, -nöje. -behaglich, a
misshaglig; oangenäm, obehaglig. Sich ~ fühlen
vara oangenämt berörd, ej känna sig
behaglig till sinnes, -belieben, M-belieben,
-beliebig, se -behagen, M-behagen, -behaglich.
XB-MXbe-nennung,</b> f -en felaktig (oriktig) benämning,
-beschaffen, a av dålig beskaffenhet,
underhaltig. M-beschaffenheit, f O dålig
beskaffenhet, underhaltighet. M-bild, n -[e]s -er
vrångbild. -bild|en [’uns, ’bil], -ete -et zu ~ [’bil] o.
-gebildet -zubilden [’mis] [ao] tr 1. missbilda,
vanställa. 2. ge missriktad (felaktig)
bildning el. undervisning. M-bildung, f l. ⚙
missriktad (felaktig) bildning el. undervisning.
2. -en missbildning, deform it et. -billigen
[’bil, ’mis], [od] tr ogilla, ej gilla el.
godkänna. M-billigung [’bil, ’mis], f -e»
ogillande. M-brauch, m -[e]s -e† missbruk; felaktigt
(oriktigt) bruk. -brauch|en [’brau, ’mis], [ao]
tr o. ᚼ intr [Å] med gen. bruka (använda)
felaktigt (oriktigt) el. illa; missbruka, t. ex. den
Namen Gottes ~. Ein Mädchen ~ äv. skända
en flicka; ein Pferd ~ spränga en häst.
-bräuchlich [’mis], a beroende på missbruk,
oriktig, oegentlig, -bräuchlicherweise [-[’mis-’vai], -] {+[’mis-
’vai],+} adv genom missbruk, [på ett] oriktigt
[sätt]. M-bräuchlichkeit, /0,seJ/-£rawcÅ.
-deu-ten [’doy, ’mis], [ao] tr misstyda, vantolka.
M-deuten, n -s 0, M-deutung, f -era misstydning,
vantolkning, -dienen [’di:,’mis], [ao] intr [å].
E-m ~ göra ngn en otjänst. M-dienst, m -es
-e dålig tjänst, otjänst. M-druck, m -[e]s -e
boktr, feltryck, dåligt tryck. M-duft, m -[e]s
-e† dålig lukt, stank, -dünken [’dy, ’mis], [ao]
intr [Å] 1. misstänka. 2. tycka illa vara.
XB-MXehe,</b> f -n, se M-heirat. -empfehlen, ao tr
ge dåliga vitsord; misskreditera, -empfinden,
OD tr ha en falsk (oriktig) känsla.
M-empfin-dung, f -en obehag; misshag.
miss|en, -est o. mißt mißte gemißt misse! tr o.
intr [Å] 1. sakna, t. ex. e-n e; jfr ver2.
undvara, umbära, vara av med, vara utan,
t. ex. etw.. (ibi. e-r (gen.) Sache) Wir können
ihn nicht ~ äv. han är oumbärlig för oss; das
will ich gern ~ det vill jag gärna vara utan.
3. dial. förfela, missa, t. ex. den Ball rv,. 4. dial.
leda fel (vilse), missleda.
Mißllerfolg m -[e]s -e dåligt resultat,
misslyckande, fiasko, -ernte, f -n felslagen skörd,
missväxt, m-erziehen, ao tr uppfostra
oriktigt (felaktigt, illa), -erziehung, f O oriktig
(missriktad, felaktig) uppfostran.
Misse|]tat, f -en miss-, o-, ill|gärning, illdåd.
-täter(in), m (/ -nen) missdådare, illgärnings*
man.
Miß‖fall, m -[e]s -e† läk. missfall, m-fallen [’fal],
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
