Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Malakkanuß ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se -straße. -nuß, f -nüsse, -nußbaum, se Ele-
fantenlaus(baum). -röhr, n -[e]s -e, -röhrchen,
n slags spanskrör. -straße, f. Die ~
Malakka-sundet.
Malakoülith m -[e]s o. -en -e[n] min. malakolit.
-lög|[e], in -en -en blötdjurskännare. -logie,
f O malako[zoo]logi, läran om blötdjuren,
-n, m -s -c min. malakon. -stråken, pl zool.
Maiacostraca högre kräftdjur. -Zoologie, se
-logie. -zo|on, n -öns -en zool. blötdjur.
Mal‖apparat m -[e]s -e, se Malergerät, -arbeit,
f -en måleri-, målnings|arbete.
Malaria [’] a:ria:], f O läk. malaria, -erreger, m
iak. malariaparasit, -kachexie, f iak.
malariaka-kexi.
Mälar[see], m npr geogr. Mälaren,
malaxier|en, -te -t tr knåda, uppmjuka.
Malaxt, f -e† skogsv. stämpelyxa.
Mal|aye, etc., se -aie etc.
malbar, a lämplig att måla[s], målerisk.
Mall[barte, f-n, se -axt. -bäum, m -[e]s -e† 1.
skogsv. utstämplat träd. 2. se Eberesche. 3.
graderad planka för vattenståndsmätning i kvarn,
-beere, so Himbeere, -berg, m -[e]s -e förr
rätts-, avrättningsplats, galgbacke. -blått,
n -[e]s -er† schablonpapper, m-|brennen,
-brannte ge-brannt tr brännmärka förbrytare,
-brief, se Maalbrief.
Malbro[u]k, ill -s -s zool. Ci’rcopithecus cynosurus
malbruk.
Malchit m -[e]s -e min. slags finkornig diorit.
Maldiven, se -ediven.
Maldonit m -[e]s O min. maldonit, vismutguld
från Maldon.
Maleachi [mcrle-/a:xi:], m npr profeten Mal[e]aki,
Malakias.
malelldei|en, -te -t tr förbanna. M-deiung,
XB-MXdiktion,</b> f -en förbannelse.
Malediv‖en [’duvan], npr geogr. Die t [-Mal[e]-diverna.-] {+Mal[e]-
diverna.+} m-isch, a mal[e]divisk. te Nuß
bot. Sodoicea sechellarum mal[e]divisk nöt.
malel|dizier|en, -te -t tr förbanna. M-f<kant, m
en -en, M-fijkus [’le:], m -kus -hus o. -zi
missdåd are.
Malefiz [’fi:ts], n -es -e förr, svårt brott, -bube,
m -n -n tusan till pojke, -gericht, n -[e]s -e
förr brottmålsdomstol, -in, f -nen tusan till
tös. maisch, a förr kriminell, -kerl, m -[e]s -e
o. F -s tusan till karl. -lüge, f -n P
förbannad lögn. -pech, n -[e]s O P förbannad otur.
-prokurator, m -s -en föråidr., se Fiskal,
-spitz-bube, m -n -n F ärkebov.
Maleinsäure [le-’i:n], f O kem. maleinsyra.
Mal]eisen, «, se a) -axt, b) -hammer.
mal|en, -te ge-t I. intr [h] o. tr 1. märka, t. ex.
die Schweine zur Mast t. Die Grenzen t
utmärka gränserna: den Zehnten t utmärka
[och insamla] tionde. 2. måla iaiim., t. ex. ein
Bild t, auf Leinwand, in Öl t; äv. stryka.
Buchstaben ~ texta el. pränta boktäver; e-n
t måla ngn[s porträtt]; sich (dat.) die Finger
lahm t måla sig fördärvad: an e-m Bild t
[hålla på att] måla på en tavla; was soll man
denn an mir tf vad är det då för
märkvärdigt med mig, att man skulle vilja måla [av]
mig? in Email t emaljera; nach der
Natur t måla efter naturen; er hat sie t lassen
han har låtit måla hennes porträtt; er
besitzt sie ge-t han äger ett porträtt [i olja etc.]
av henne; sie ist wie ge-t hon är vacker som
en bild (tavla): ein Apfel icie ge-t ett äpple
så vackert som om det vore målat; man soll
den Teufel nicht an die Wand t ordspr. man
ska inte måla hin på väggen; nur Kinder
schreckt ein ge-ter Teufel det är bara barn
man kan skrämma med busen. 3. bildl. Du
kannst dir was t lassen! det får du se dig
Om efter! Du hast mir lange nicht geschrieben und
kannst dir e-n Brief von mir t lassen ..
och kan nu själv få vänta på brev från mig;
man wird ihm was t! det får ban allt vänta
på (se sig om efter)! 4. bildl. skildra, beskriva,
framställa, t. ex. der Dichter -t in schwarzen
Farben. II. refl. Sich t 1. måla sig [själv],
måla sitt självporträtt; äv. beskriva sig själv.
2. sminka sig. 3. Sich zum reichen Manne t
bli rik på sin målning, måla ihop en
förmögenhet [åt sig]. 4. måla (spegla) sig, t. ex. der
Himmel -t sich im Wasser. Ein tiefer Ernst
-té sich in seinen Zügen djupt allvar låg över
hans drag, hans drag återspeglade djupt
allvar; Schrecken -te sich auf ihren Gesichtern
fasa målade sig i deras ansikten, deras
ansikten uttryckte fasa. n -s O mål|ande,
ning, -eri. Es ist zum t det är någonting
att måla (något för en målare), det är en
förtjusande anblick; ergibt Unterricht im t
han undervisar i målning.
Maler m -s - [konst]målare, konstnär, artist;
målare hantverkare; bildl. äv. framställare,
skildrare. Künstelnder t manierist; schlechter t
mål arkludd, kludd[er]jskämts.’plankstrykare’.
-akademie, f -n målar-, konst|akademi.
-arbeit, f -en målararbete. -atelier, n -s -s
målar-ateljé, målares ateljé, -auge, n -s -n målar-,
konstnärsjöga, -blick, -bild, n -[e]s -er tavla
(bild) värd att målas, -blende, f -n byggn.
blindfönster. -brettchen, n -s - palett, -bursch|[e],
m -en -e[n] målar|lärling, -pojke, -dilettant, m
en -en amatörmålare, dilettant[mässig [-målare], -] {+må-
lare],+} -ei, f 1. ⚙ mål|ning, -eri; målarkonst.
2. -en målningssätt. Einfarbige t
monokrommålning; grobe t kludd[eri]. 3. -en
tavla, [olje]målning. -esel, m staffli, -farbe,
f -n målarfärg, -firnis, m -ses -se
målarfer-nissa. -gehilfe, m -n -n förr målargesäll, nu
måleriarbetare, målare, -gerät, n -[e]s -e,
-ge-rätschaften, pl målar-, måleri|utensilier. [-geseilte], -] {+-ge-
seilte],+} m -en -en, se -gehilfe. -gesteil, n -[e]s
-e, se -esel. -glasur, f -en glasyr, -gold, n -[e]s
1. gnidbrons, musivguld. 2. bladgruld.
gold|-farbe, f -n färgnyans guldbrons, -grund, m -[e]s
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
