- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1141

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hochbord ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


H^bord, m -[e]s -e fartyg med högt bord.
-bördig, a »1« försedd med högt bord.
H^bord-schiff, n -[e]s -e, se Ekbord, -brüstig, a 1.
hög-bröstad. 2. bildl. se stolz, -bunt, a hand. starkt
blandad. Hoburg, f -en högt liggande borg,
fast borg, bildl. stam|borg, -ort, huvudsäte,
starkaste stöd. -buschicht, a högbuskig.
-bu-sig,a högbarmad. H^dero[selbe], H^derselbe,
proti ᚼ högstdensamme, -deutsch, a högtysk.
H*vdeutsch[e], n adj. böjn. högtyska, jfr Deutsch.
H^deutschmeister, m Tyska ordens
stormästare. H’vdruck, m -[e]s O hög-, tJP.
relief|-tryck. Mit arbeiten bildl. arbeta under
högtryck. H^druckdampf m -[e]s -e† &
högtrycksånga. H~druck[dampf]maschine, f -n ß
högtrycksmaskin. H~druckheizung, se
Warmwasserheizung. H^wdruckkarte, f -n
reliefkarta. H^druckkessel, m O högtryckspanna.
H~druckzylinder, m O högtryckscylinder.
H^durchforstung, f -en skogsv. krongallring.
H~ebene, f -n högslätt, platå, fjällslätt, -edel,
a högädel. -edelgeboren, a * högvälboren.
H’v.ehrwUrden, oböji. Euer (Ew) ~ Eders
hög-ärevördighet. -ehrwürdig, a högärevördig, [-»eigen[händig], -] {+»ei-
gen[händig],+} se höchsteigenhändig. -elegant, a
ytterst elegant. H^email, n-s-sø relief emalj,
hoch]en, -te ge-t intr [h] hurra, utbringa leve.
H^entzückën, n-s stor förtjusning,
hänryckning. -entzückt, -erfreut, a högeligen förtjust,
stormförtjust, -erhaben, a 1. ⚙ helt
upphöjd. -e Arbeit, se E^relief. 2. bildl. mycket
upplyftande, storslagen, sublim, -erwähnt, a
ovannämnd, -fahrend, a högdragen, stolt,
övermodig, arrogant. H ^fahrenheit, se
Eof-fahrt, -fährig, se -fahrend, -farbig, a med
hög färg. -feierlich, a synnerligen högtidlig,
-fein, a finfin, överdådigt fin. H~fest, n -ës
-e stor fest. H^finanz, f haute finance, börs-,
penning|adel. H^fläche, se Ergebene,
-flammend, a poesi högt flammande. H^fliegen,
n -s 1. flygning högt. 2. F konkurs, cession,
-fliegend, a 1. flygande högt. 2. bildl. högt
flygande, uppåtsträvande. 3. se -fahrend.
fHeger, m -s -, se Flugfisch. H~flöte, f -n mu».
förr flageolett. H^flug, m-[e]s-ef l.hög flykt.
2. höjdflygning. 3. jakt t storfågel. H^flut, f
ö högvatten, bildl. uppsjö, -fürstlich, a furstlig,
-füßig, se -beinig. -geachtet, a högaktad,
-gebaut, a högt byggd. -gebenedei(e)t, a (om
Jungfru Maria) högt välsignad, -gebietend, a
stor-mäktig. »gebildet, a högt bildad. H^gebirge,
n högfjäll. H^gebirgsflora, f högfjällsflora,
-geboren, a hög[väl]boren. Ew. Erv Ers
hög-välborenhet. »gebrüstet, se -brüstig. -gedacht,
a 1. högtänkt. 2. t, se -erwähnt. [-H^gedan-k|e[n], -] {+H^gedan-
k|e[n],+} m -ens -en hög el. upplyftande tanke.
H^gedicht, n -[e]s -e t högstämd dikt.
-geehrt, a högtärad. -gefärbt, se -farbig,
-gefaßt, a infattad à jour. -gefeiert, a högeligen
firad, -gefreit, a ᚼ synnerligen privilegierad.
H^gefühl, n -[e]s -e hög el. upplyftande
känsla, -gegiebeit, se -gieb[e]lig, -gegipfelt, a
med hög topp. H^gehen, n -s stegring,
stigande. -gehend, a ⚓ som går högt,
vräkande, högt svallande, -gehoben, a högburen,
-gehörnt, a höghornad, med höga horn.
-gelahrt, se -gelehrt. -gelb, a höggul.
«gelegen, a högt belägen, högländ. -gelehrt, a
höglärd. -gelobt, a högtlovad, välsignad,
-gemut[et], a stolt (till mods), vid gott
mod. -geneigt, a höggunstig, välbevågen.
r^est (adv) nådigast. H^ge|nuß, m -nusses
-nüsse stor el. sann njutning, vällust,
-ge-ohrt, -geöhrt, a långörad, »gepriesen, a högt
prisad, högtlovad, »gerafft, a om kjolar högt
uppdragen. H^gericht, n -[e]s -e 1. högsta
domstol. 2. galge, avrättningsplats. H^ge»
richtsherr, m -n -en högste domare, -gerötet,
a blossande röd, starkt rodnande.
H^ge-ruch, m -[e]s om yiit hög smak, haut-goüt.
H^gesang, m -[e]s -e† lovsång, hymn.
-geschlossen, a om klänning höghalsad.
H~ge-schmack, m -[e]s utsökt fin smak; tfv-geruch.
-geschossen, a reslig, gänglig, skranglig,
-geschraubt, a upp|skruvad, -styltad.
»geschürzt, a högt uppskörtad, »geschwollen, a
mycket uppsvälld el. svullen, -gesegnet, a 1.
högt välsignad. 2. iw. i högt välsignat
tillstånd. -gesinnt, a hög|sinnad, -sint,
ädelmodig, storsint. -gespannt, a är.biiai. högt spänd.
H~gestade, n -s -geoi. flodterrass. H^gestalt,
f -en hög gestalt, »gestapelt, a högt
uppstaplad. -gestellt, a högt uppsatt, högt
stående, framstående, »gestimmt, a mus. högt
stämd, bildl. högstämd, -gestirnt, a med hög
panna, »getragen, a högburen, -getürmt, a
1. med högt (höga) torn. 2. högt upptornad,
skyhög, -gewachsen, a högväxt. H<vgewächse,
pl hand. utsökta viner. H^gewalt, f O allmakt.
H^wgewände, n höga bergväggar.
H^gewäs-ser, n »t» högvatten. Hrv/gewild[e], se
E~-wild. Hsvgewinn, m -[e]s -e hög vinst,
-gewölbt, a högvälvd. -gewürzt, a starkt
kryddad. -gieb[e]lig, a med hög gavel el. höga
gavlar. H^glut, f O hög el. intensiv hetta.
Hägrad m -[e]s -e frimur. hög grad. -gradig,
a höggradig, bildl. är. stark. H^gradigkeit,
f O höggradighet, styrka, intensitet, »gräflich,
a höggrevlig. -grün, a skarpt grön. -hackig,
a högklackad, -halsig, a höghalsad, -halten,
tr högakta. H^haltung, f O 1. högaktning.
2. hand. om pris upprätthållande, -hängend, a
högt hängande, »heben, tr lyfta, -heilig, a
mycket helig, -her, adv uppifrån, ovanifrån,
från höjden, -herrlich, a härlig, vitt frejdad,
-herzig, a hög|hjärtad, -sinnad, -sint.
herzigkeit, f O högsinthet, ädelmod, -hin,
adv högt upp, mot höjden. Hoholz, n -es
skogsr. skogsavfall, nedfallna grenar, -hüftig,
a om hästar med höga höfter, -interessant, a
högeligen el. högst intressant. H^jagd-en
högdjurs jakt. H^kante, f -nsnick. högkant.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free