Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hirtenamt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hirtenüamt, n -[e]s -er† herdekall,
pastorsämbete, prästerlig syssla. E-m das ~
nehmen är. beröva ngn kappa och krage, h-artig
[’a:], a herdelik, herde-, -brief, m -[e]s -e
herdabrev, -bube, m -n -n, -büblein,
n^se-kna-be. -dichtart [>a:], f -en herdediktning,
-dichter, m herdediktare, -dichtung, se -dichtart.
-fest, n -es -e herdefest.
-flöte, f -»herde-flöjt. -gedieht, n -[e]s -e herdedikt. -gesang,
m -[e]s -e† herdesång. -gespräch, n -[e]s -e
samtal mellan herdar, herdedialog, eklog,
-gott, m -[e]s myt. herdegud, Pan. -göttin, f
herdegudinna, Påles, -gras, n bot. pbieum
pra-ten se timotej, -haus, n -es -er† herdekoja.
-horn, n -[e]s -er† vallhorn, -hund, m -[e]s
-e vallhund, -hiitte, f -n, se -hatis. -junge, se
-knabe. -kittel, m herdeblus. -kield, n -[e]s
-er, -kleidung, f -en herdedräkt, -knabe, m
-n -n herdegosse, vall|gosse, -pojke, -könige,
pl bist, herdekungar, Hyksos. -land, n -[e]s
poet. Arkadien, -leben, n -s O herdeliv. -lied,
n -[e]s -er herde!visa, -kväde, vallvisa; jfr
-gedieht. -lieddichter, se -dichter, h-los, a &r.
bildl. utan herde, -lust, f O herdefröjd,
herdars lust el. glädje, -mädchen, n herdeflicka,
herdinna, vall|flicka, -piga. h-mäßig, se
h-ar-tig. -musik, f pastoral, -pfeife, f -n herdepipa.
-poesie, se -dichtart. -röhr, n -[e]s-e, se -flöte.
-säckel, m, se -tasche 1. -schaft, f -en 1. Pi ⚙
herde|stånd, -kall, bildl. ledarskap. 2. samtliga
herdar, herdeskara, -schalmei, f -en, se -flöte.
-schauspiel, n -[e]s -e herdedram, herdaspel.
-Schleuder, f -n herdeslunga, -spiel, n -[e]s -e
1. herdars lek, herdaspel. 2. se -schauspiel.
-Stab, m -[e]s -e† äv. biidt. herdestav. -stand, m
-[e]s O herdestånd. -Star, m zool. Pastor drossel,
rosenstare, -stück, se -schauspiel. -tasche, f
->n 1. herdeväska. 2. o. -täschchen, [-täschel-[kraut], -] {+-täschel-
[kraut],+} n bot. Capsella bursa pastoris lomme,
herdepungar. -tum, n -[e]s O herde|stånd, -väsen,
-volk, n -[e]s -er† herdefolk. -weit, fO
herdevärld. [jrr f. o. sms. med Schäfer.]
Hirt |in, f -nen herdinna, -innenkleid, n -[e]s
-er, -innenkostüm, n -s -e, -innentracht, f -en
herdinne|dräkt, -kostym. h-Iich, a herdelik.
His [i], n - - mus. his3.
Hiskia[s] [’ki:], m npr bibl. Hiskia.
Hispanilien, n npr geogr. poet. Spanien. -ler, m
-s - spanjor, h-isch, a spansk,
hiß, interj tillrop till hundar buss.
Hißblock m -[e]s -e† hissblock.
Hisse, f -n «£- hiss, spel.
hiss|en, -est o. hißt, hißte, gehißt tr »i* hissa.
Hißlileine, f -n hisslina. -tau, n -[e]s -e
hisståg. Hissung, f -en hiss|ande, ning.
hist, interj (rop ftt dragare) o. adv 1. åt vänster;
ibi. gå på I Der eine will der andere hott
den ene vill hit, den andre dit; nicht ~, noch
hott wissen varken veta ut eller in. 2. se bst.
Histologi|[e], m -en -en histolog. -ie [’gi:], f
histologi, h-isch, a histologisk.
Histörchen [’tø:r], n -s - [dim. ay Historie] liten
historia el. berättelse, anekdot.
Historie [’totria], f -n historia, berättelse,
-n|-bild, n -[e]s -er historisk tavla,
historiemålning. -n|maler, m historiemålare, -n|malerei,
f-en historiemålning, -n|stück, n -[e]s-e, se
-n]bild.
Historik [’to:], f - historik, -er, m -s -
historiker.
Historiograph [’grcr.f] m -en -en historiograf,
historieskrivare, hävdatecknare, -ie [’fi:], f
historiografi, historieskrivning, h-isch, a
historiografisk.
historisch, a historisk, t. ex. ~er Roman. ~
darstellen historiera; das B^e von el. an
etw. det historiskt sanna i ngt.
historisier|en [’zi:], -te -1 tr historiera.
Histrioll[ne], m -nen -nen histrion, komediant.
h-nisch, a % histrionsk.
Hitsche, f -n dial. 1. se Kröte. 2. bärkappa (för
smSbarn). 3. pall. 4. liten kälke.
Hitte, dial. se Ziege.
Hitz‖beule, f -n, -bläschen, ra, -blase, -blatter,
f -n, het|blemma, -bläddra, -blåsa,
-blatter-ausschlag, m -[e]s -e† hudutslag med
het-blemmor. h-blatterig, a ekaemartad.
h-blü-tig, se heißblütig, -draht, m -[e]s -e† ⚙
elektr. varmtråd. -drahtinstrument, n -[e]s -e
⚙ elektr. varmtrådsinstrument.
Hitze, /1. äv. läk. hetta, stark värme, t. ex. des
Tages Last und vor ~ fast vergehen.
Fliegende ~ plötsligt uppstigande rodnad;
fließende ~ kem. smältningshetta: dem Braten
zu große ~ geben ha för stark eld till steken;
viel e\> haben (om drycker) vara mycket hetsig(t),
verka hetsande: in der ~ trinken dricka i
värmen el. då man är svettig. 2. bildl. hetta,
häftighet, glöd, uppbrusning, vrede, t. ex. in der
r\j des Ge fechts, etw. in der ~ sagen, die erste
~ erkaltet bald. In ~ geraten brusa upp,
bliva het; e-n in bringen reta upp ngn;
es wird ~ kosten det kömmer att kosta på.
3. vet. a) brunst. In {die] ~ treten bliva
löpsk; 6) slem ur könsdelar på brunstiga ston. 4.
⚓ a) metaii. hets, smälta; b) bag. bak; c) vid
pålning omgång, varv (20 slag), -grad, m -[e]s
-e värmegrad. -[grad]messer, m fys.
värmemätare, pyrometer, -[grad]messung, f -en
r.vs. mätning av hög temperatur, -monat, m
-[e]s bist. Thermidor. Hitz|en, -te ge-t tr
upphetta. -regulator, m -s -en O i masugn
värmeregulator. -zeiger, m fys. pyroskop. — [jfr
Hitz-. o. Heiß-.]
Hitz‖ferien, pl (i tyska skolor) lov på grund av
värme, -fieber, n. ~ haben vara feberhet,
h-frel, a skoi. fri el. ledig på grund av hettan,
-friesel, m, se -beule
hitzig, a 1. hetsig, het, stimulerande.
Krankheit äv. akut sjukdom; e-e Leber
haben skämts, vara mycket törstig av sig. 2.
starkt drivande, t. ex. ~er Boden; lättsmält,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
