Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hemd, n -[e]s -en (dim. -chen -lein) 1. skjorta,
fruntimmers linne, t. ex. im bloßen Er hat
Icein [ganzes] ~ auf dem Leibe han har icke
ens skjortan på kroppen; e-n bis aufs ~
ausziehen, e-m kaum das ~ [auf dem Leibe]
lassen kläda av ngn inpå bara skjortan, F klå
ngn inpå bara bena; das ~ ist mir näher als
der Röck, die Haut ist mir näher als das ~
ordspr. blodet är tjockare än vattnet, man är
sig själv närmast. 2. hand. lärftomslag. 3. ⚙
metall, mantel, lager, -ärmel m.m., se [-Hemd[s]ärmel-] {+Hemd[s]-
ärmel+} m. m. -brett, n -[e]s -er O formbräde,
-chen, n -s - liten skjorta, nattkappa, -e, n
-s -n. se Hemd, h^enartig fa:], a skjortlik.
-[en]brust, f -e†, -[en]einsatz, m -es -e†
skjort|-bröst, -veck. -enfabrik, f -en skjortfabrik,
-enfabrikant, m -en -en skjortfabrikant,
-en-flanell, m -s -e hand. skjortflanell. -enkattun,
771 "S -e hand. skjortkattun. -enleinwand, f O
skjort|linne, -lärft, -enmatz, m -es -e[f],
-en-mätzchen, n F skjortlasse. -ennähen, n -s
skjort-, linne|sömnad. -ennaht, f -e†
skjortsöm. -enpasse, f -n besparing (på linne),
-enschnitt, m -[e]s -e skjortsnitt. -enstoff,
m -[e]s -e hand. skjort|tyg, -lärft, -entag, m
slang. Reine ~e dagar, då mail byter skjorta
-erwaschen, n-s % skjorttvättning, -hose, f
-n kombination, -knöpf, m -[e]s -e†
skjort-knapp. -kragen, m -s - skjortkrage, -krause,
f -n skjortkrås. -nåde!, f -n skjort-,
bröst|-nål. -pre|schen, -priese, f -n
skjortlinning. -[s]ärmel, m skjortärm, -[s]ärmelband,
n -[e]s -er† skjortlinning. h-[s]ärm[e]lig, a
i skjortärmarna. -schlapp, m F byxångest.
-schlitz, m -es -e skjortsprund. -schoß, m -es
-e†, -Zipfel, m skjortflik.
Hemi- [he-mr’-], i sms. hemi-, halv-.
Hemillantrop [’tro:p], m -en -en halvmänniska,
-eder [’e:], n-s - min. hemiedrisk kristall,
-glob [’glo:p, «re rok. -b-], ra -en -en
hemi-sfär, halvklot, -morphie [’fi:], f min.
hemi-morfi. -opie [’pi:], f läk. hemiopi, halvseende,
-ptere [’pte:], m -n -n zool. halwinge. -sphäre
[’sfsira], f -n hemisfär. h-sphärisch, a
hemi-sfärisk. -stich|ium [’stig], n -iums -ien metr.
hemistik, halvvers. -tropie [’pi:], f min.
he-mitropi. h-zyklisch, a hemicyklisk,
halvcir-kelformig.
Hemlockllextrakt [hsm], m (n) -[e]s -e ⚙
hem-lockextrakt. -leder, wøhemlockläder. -rinde,
/-ȯ hemlockbark. -tanne, f bot. Abies
cana-densis hemlockgran, asuga.
hemmilbar, a möjlig att hämma el. hejda.
H-baum, m -[e]s -e† ⚙ spärrbom. H-brett,
ii -[e]s -er O å tröskverk spärrbräda. H-e, f -n,
se H-kette, -schuh.
hemm|en, -te ge-t I. tr hämma, hejda, spärra,
stocka, hindra, återhålla. Seinen Fuß,
seinen Schritt, seine Schritte ~ sakta sina steg
el. sin gång; die Redejds ~ avbryta ngns tal;
henkelig
die Tränen ~ hejda gråten; den Zugang
/N/ hindra passagen. II. ref. Sich <x, hejda
sig, hålla inne, hämmas. Sich el. einander
~ reeipr. hindra el. sinka varandra, vara
varandra till hinders. H<x>, n -s , se Hemmung t.
Hemmer m -s - O stoppare. -würz, se
Brech-würz.
Hemmllfeder, f -n ⚙ spärrfjäder, -keil, m -[e]s
-e 1. rekylhäminrättning. 2. »i* klamp. 3.
⚙ underläggs-, stopp|kil. -kette, f -n ⚙ häm-,
epärr|kedja. -klampen, pl stopp-,
anslags|-klack. -klotz, m -[e]s -e† ⚙ stoppklack,
broms-, häm|sko. -kraft, f hämmande el.
återhållande kraft, -kragen, m -s - ⚙
stopp|-stos, -ring, -leiste, f -n ⚙ stopplist. -nis, n
-ses -se hinder, motstånd, motighet,
svårighet; hållhake; spärrning; i ur spärrverk. E-m
~se bereiten lägga hinder i vägen för ngn.
-rad, n -[e]s -er† O epärrhjul. -riegel, m
⚙ stopprigel. -schraube, f -n ⚙ stoppskruv,
-schuh, m -[e]s -e hämsko (äv. bildl.), släpsko.
E-r (dat.) Sache e-n ~ anlegen sätta hämsko
på ngt. -schuhhaken, m -s - O hämskohake.
-signal, n -s -e jämv. stoppsignal. -stange, f
-n stoppar-, broms|stång. -stift, m -[e]s -e ⚙
stopp|sprint, -stift, -pinne, -strick, m -[e]s
-e tjuder. -stütze, f -n ⚙ stötta, -tau, n -[e]s
-e stopp|tåg, -lina. -ung, f -en 1.
hämmande, hämning, hinder, uppehåll. 2. ⚙
spärr|-inrättning, -hake, urm. avfall. 3. fysiol,
rubbning i utvecklingen, -ungs|band, n -[e]s -erf
anat. hämningsband. -ungs|nerv, m -s o. -en
en [f, v] fv*ioi. hämmande nerv. -ungs|politik,
f parlam. obstruktionspolitik, -ungs|rad, n -[e]s
-erf O spärrhjul. -ungs|urteil [’u], n -[e]s -e
jur. uppskov med doms verkställande,
inställande av rättegång. — (jfr f. ö. sms. med
Hemm-.) Vorrichtung, f -en O spärr|apparat,
-inrättning, broms, -werk, n -[e]s -e ⚙ urm.
avfall, -zahn, m -[e]s -e† ⚙ urm. stopptand.
-zeug, n -[e]s -e ⚙ hjnlsko, hämsko.
Hendekallgon [hsnde-ka-’gom], n -s -e mat.
elva-hörning. -syllab|us [’zylcrbus], m -us -en o. -i
metr. hendekasyllabos, elvastavig vers.
Hendiadys [’dy:s], n - gram. hendiadys.
Henequen [’hsnaken], m -s bot. o. håna. hene-
quen, sisalhampa.
Hengst [hsgst], m -es -e (dim. -chen, -lein) 1.
hingst. 2. han[n]e (av hästliknande djur). 3. bildl.
P brunstig el. liderlig människa. 4. dial. hake,
krok. 5. «t» se Springstropp, -depot [’po:], n
-s -s hingstdepå. hengsten, se rossen, -fohlen,
-füllen, n-s - hingstföl. -geld, n -[e]s -er
betäckningsavgift. h~ig, a om ston brunstig.
Henke, f -n dial. skördefest, slåtteröl.
Henkel m -s - (dim. -chen -ein) handtag, grepe,
& karl öra, ⚓ mynt ögla. -becher, m mugg.
-dukaten, m -s - dukat med ögla. -flasche,
f-n krus. h^förmig, a i form av grepe el. öra.
-gefäß, n -es -e kärl med öron. -glas, n -es -erf
glas med öra, äv. punschglas, h^icht, h^ig,.
— 1082 —
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
