Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hautrötend ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erytem. h-rötend, a framkallande rodnad
i huden, -rotz, vi -es veter. hudrots,
spring-orm. -rötunfl, f se -rote. -runzel, f -n rynka
el. skrynkla i huden, -sack, vi -[e]s -e†
1. zool. ho3 blötdjur hudsäck. 2. läk.
dermoid-cysta. -salbe, f -n se -talg. -schabe, f läk.
pru-rigo. -schauern, n -s läk. horripilation. -schicht,
f-en hndlager. -schmerz, m -es -en hudvärk.
-schmiere, f -w, se -talg. -schrunde, f se
-riß. -schuppe, f -n hudfjäll. -schürfung, se
-abschilferung. -schwamm m -[e]s -e† läk.
hndsvamp. -Schwiele, f -n hudvalk. -sinn, se
Tastsinn, -sinnesblatt, se -blatt. -skelett, n
-[e]s -e auat. hudskelett. -spi[e]ker, m -s
-förhydningsspik. -stelle, f -n märke i
huden, stigma. -Strieme, f -n strimma el.
skråma i huden; läk. sugillation. -talg, m
-[e]s O anat. hudfett. -tätigkeit, f O
hudverksamhet. -transplantation, -Übertragung,f-en
läk. hudöverflyttning, transplantation.
Häutung, f -en 1. hudavdragning, flående. 2.
hudömsning.
Hautlivene [v], f -n anat. hudven. -Verdickung, f
-enhudförtjockning. Verfärbung, f -en läk.
förändring i hudfärgen. -Verhärtung, f -en
hudförhårdnad, H«k. hudsklerom. -verknöcherung,
f -en hudförbening; jn- -skelett. -Verletzung,
f -en skråma i huden, hudlöshet. -wärme, f
⚙ hudvärme, -wärzchen, n -s - papill. -warze.
f-n vårta. -Wassersucht, f O mk.
hudvattensot, anasarka. -Wechsel, m -s , se Häutung 2.
-wunde, f -n hudsår. -wolf, vi läk. intertrigo.
-wurm, m a) zool. Fiiaria medinensis guineamask;
b) se -rotz. -Zergliederung, -Zerlegung,
-zerschneidung, f -en anat. hudanatomi.
Hau‖wald, in -[e]s -er† skogsv. huggbar skog.
-Werkzeug, n -[e]s -e ⚙ huggverktyg. -zahn,
m -[e]s -e† huggtand.
Havann‖a, I. n «pr geogr. Havanna. II./-as [-ha-vanna[cigarr].-] {+ha-
vanna[cigarr].+} -a|braun, n -s färg
havanna-brunt. -a|zigarre, f-n, se -a II. -ese, m, -n -n,
-esin [’ne:], f -nen havannes(iska). h-esisch.
a havannesisk.
Havarie [’ri:], f -n [7ri:on] ⚓ haveri.
Besondere, einfache el. partikuläre ~ enskilt
haveri; große, extraordinäre el.
gemeinschaftliche ou gemensamt haveri; kleine, gemeine,
ordinäre el. uneigentliche m litet el. ordinärt
haveri; ~ erleiden el. machen, von m
betroffen werden göra haveri, -attest, 11 -es -e
haveriattest, -bond [o], m -s -s , se -revers.
-berechner, m dispaschör. -berechnung, f-en
dispasch. -großbeitrag, m -[e]s -e† bidrag till
gemensamt haveri, -kosten, pl
haverikostnader. -rechnung, -regelung, se -berechnung.
havarier|en, -te -t, nL I. tr skada. II. intr [h]
haverera, göra haveri, -revers, m -es -e
haverigaranti.
Havel [f], f npr gcogr. Havel., "Jand, n npr
geogr. Havelland.
Havelock [’hcr.valok], m -s -e o. -s havelock.
Haverei, se Havarie.
Hawai [’v a:i:], n npr geogr. Hawaii.
Hayesin, n -[e]s -e min. boronatrokalcit, ulexit.
Haziend[a [tsT’snda:], f -en hacienda, fazenda.
H. B. österr. = Helvetisches Bekenntnis.
Hbf[r]zb. förk. — Halbfranzband.
Hblnb. förk. = Halbleinenband.
h. C. = honoris causa.
he, interj 1. (lystringsrop) hör hit! holla! ohoj!
2. efter frågor hä? hur? vad tycks?; nå! a v.
ut-tryckande betänklighet hm ! såå ! 3. glädjerop hejsan !
hurra! 4. rop tm dragare hoj! hopp! 5. se ätsch!
6. skratt liaha! -ah! interj bibl. rätt så!
Hebamme [’heip’ama], f -n barmorska,
acku-schörska, jord[e]|gumma, -moder, h^n[artig
[?a:], a barnmorske-, obstetrisk. -n[dienst, n
-es -e barn morsketjänst, ^e leisten
tjänstgöra som barnmorska, -n[institut, n -[e]s -e
barmorskeinstitut. -njkunst, f -e†
barnmorskekonst, obstetrik. -n[lehranstalt, f -en se
-n]institut. -n[ordnung [’ord], f -en
barnmorskereglemente. -n|schule, f -n, se
-^institut. -n|unterricht, m -[e]s ⚙
barnmorskeundervisning [jfr Entbindungs..., Gebär...,
Gebuvts...].
Hebüarzt m -es -e† se Geburtshelfer, h-bar,
a lyftbar, mat. eliminabel.
I. Hebe, f I. npr myt. Hebe. II. pl -s skitmts.
Hebe, uppasserska.
2. Hebe, f -n 1. dial. ngn tillkommande lön ci.
andel, lön att lyfta. 2. se -opfer. 3* stäv (å
båt), -amme, se Hebamme, -apparat, m -[e]s -e
häv|apparat, -tyg, lyft|kran, -inrättning,
-arm, m -[e]s -e ⚙ mek. lyftarm. -balken, m
-s - O (å vindbryggor) hävbalk, vippstång,
-bäum, m -[e]s -e† ⚙ häv|arm, -bom, -stång,
-bock, m -[e]s -e† ⚙ krän, spel, hävtyg.
-bolzen, m -s - O hävstångsbult. -bügel, m
-s - O lyftbygel, -daumen, m -s - ⚙
lyft[arm, -kam. -daumenring, vi -[e]s ⚙
lyft-arm-, brusk[ring. -eisen, n -s - 1. läk.
eleva-torium, lyftjärn. 2. ⚙ se Brecheisen, -feier,
f -ii, se -mahl, -gabel, f -n jakt. klyka (for
upphängning av jaktnät). -gerüst, n -[e]s -e ø
lyftinrättning, spel. -geschirr, n -[e]s -e, se
-Vorrichtung. -griff, m -[e]s -e handtag (att
lyfta i), -haken, m -s -klaue, f -n, ⚙
lyft|-hake, -krok. -klinke, f -n [dörr]klinka.
-knoten, m -s -, se -schlinge, -kopf, m -[e]s -e†, se
-arm. -korb, m -[e]s -e† kolfat, -korn, n -[e]s
-erf % säd, som lyftes el. uppbäres i arrende
ei ränta, -kraft, f -e† fys. lyft-, häv[kraft.
-krampe, f -n ⚔ artiu. bvanshandtag. -krän,
m -[e]s -e†, -kreuz, n -es -e ⚙ lyftkran.
Hebel m -s - 1. ⚙ äv. bildl. hävstång. Alle ~
ansetzen el. in Bewegung setzen bildl.
uppbjuda alla krafter, tillgripa alla medel, taga
i av alla krafter, ibi. riva upp himmel och
jord; alle der Beredsamkeit vältalighetens
alla hjälpmedel. 2. läk. so Hebeeisen 1.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
