Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hauderer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hauderer m -s - dial. 1. åkare, hyrkusk,
skjuts-hållare. 2. o. -wagen, m -s - hyrvagn,
hauder]n, haud[e]re -te ge-t dial. I. intr [h] 1.
hyra ut häst(ar) och vagn, idka
hyrkuskrörelse. 2. fara ci. åka i hyrvagn el. med skjuts.
. 3. se kollem. II. tr * skjutsa. III. refl. *
Sich U’eiter ~ poesi släpa sig fram.
Hauitø, f -n I.O 1. hacka. 2. gruvt. pikhacka,
picka. 3. bandyxa, däxel. 4. kvarn segel. II.
se ff au 3. -eisen [?ai], n -s - O korp-,
jord|-hacka.
hau|en, hiebst hiebest (‡-[e]des() gehauen (t ge-t)
-[e] L intr [7i] hugga, slå. Auf ein
Instrument ~ F hamra el. dunka på ett instrument;
[mit der Peitsche] auf ci. in die Pferde ~
rappa ci. piska på hästarna (med piskan);
[sic/j] in die Eisen ~ om hüstar slå i sko; ~
und stechen fäk-tu. hugga och sticka; es ist
nicht ge^ und nicht gestochen bildl. det är
varken hugget el. stucket, varken hackat el.
malet, varken rim ch reson. jfr Kerbe,
Schnur. II. tr 1. hugga, t. ex. Feilen,. IIolz,
Steine, Löcher ins Ei?, sich (dat.) e-n Weg
durch die Feinde, e-n [e-m) mit dem Säbel
ins Gesicht bryta, t. ex. Erz, Kohlen ~;
fälla, t. ex. Bäume. Fleisch zur Bank
/v/ stycka kött: e-n zur Bank ~ bildl. F
göra kål på ngn, illa tilltyga ngn ; Fleisch
ins Salz ~ salta ned kött ; die Klauen ins
Fleisch ~ hugga, borra cl. spänna klorna i
köttet; schartig ~ om yxor o. d. slå hugg i
eggen: Standbilder aus Marmor ~ hugga
bildstoder i marmor; den Feind in Stücke el.
in die Pfanne ~ hugga el. sabla ned fienden.
2. F ofta svaj böjn. slå, t. ex. e-n (cl. e-m) mit der
Peitsche über das Gesicht e-m (el. e-n) auf
die Hand E-n krumm und lahm, e-n zum
Krüppel, zu Mus ~ slå ngn fördärvad; e-m
die Jacke voll ~ P piska upp ngn, giva
ngn huden full med stryk; e-m eins
hinter die Ohren ci. übers Ohr ~ g-e ngn en
örfil; haust du meinen Juden,, hau1 ich
deinen Juden ordspr. lika mot lika, betalt
kvitteras. 3. lantbr. avskära, meja, slå. 4. jakt. a)
om bävrar fälla (träd); b) om vildsvin hugga,
bitas. ~Jes Schivein vildgalt. III. Sich ~
1. refl hugga sig, t. ex. sich matt und müde ~
(jfr I. o. II. /.). 2. recipr. F slåss,. t. ex. St ch
mit e-m n -s huggande, slående,
lantbr. slagning, slåtter, gruvt. malmbrytning.
Das ~ hilft bei ihm nichts det tjänar
ingenting till att slå honom.
Hauer m - s - 1. mest i sms. huggare ss. Feilen-,
IIolz-, Stein~; gruvt., se I/äuer. 2.
vingårdsarbetare. 3. jakt. a) vildgalt; b) huggtand,
bet. (i sht vildsvins). 4. huggare, sabel,
jaktkniv, hirschfångare. 5. ⚓ se Blockmeißel.
Häuer m -s - gruvt. bergsman, gruvarbetare.
Hauer-, Hauer|arbeit, f -en gruvt. gruvarbete.
Hauerei, f -en F slagsmål.
Hauer-, Häuer gedinge, n -s - beting på prov
(för jngrc gruvarbetare), -geld, n -[e]s -er
gruvarbetares lön el. avlöning, -glocke, f m
gruvklocka. -klinge, f -n sabelklinga. -lohn,
vi -[e]s -e†, se -gehl, -marke, f -n
gruvarbetares märke. Ii-n, se kauern. -Steig, m
-[e]s -e gruvstig.
Hauf m oböji. Zu se Ziihauf. h^blütig, a bot.
om blommor starkt sammanträngd, hopgyttrad.
Häufchen, n-s -, se Haufen, -spiel, n -[e]s -e,
se Häufeln.
Haufe m -ns *n, se Haufen.
Häufe|, TI ~S se Haufen, -haue, f -n lantbr.
kup-hacka. häufe‖n, häuf[e]le, -te ge-t tr o. intr
[h] 1. lägga i hög el. små högar, hopa. Heu
rV stacka hö. 2. om potatis kupa. 3. hasard, ung.
spela bank. H~n, n -s hasard polsk bank.
-pflug, m -[e]s -e† lantbr. drill-, kup|plog.
Haufen m -s - (dim. Häuf[chen -el -lein) 1.
hop, hög, mängd, skara, grupp, t. ex. em.~
Geld, alten Papiers (altes Papier), großer
Steine. ~ Heu höstack; ein ~ IIolz en famn
ci. ett mått ved; der [große] ~ hopen,
massan; der gemeine ~ äv. pöbeln,
popu-lnsen; ~ luilder ScJnveine jakt.
vildsvinshjord; er sieht aus nie ein ~ el. Häufchen
Unglück bildl. han ser ut som de sju svåra
åren: er sitzt da wie ein ~ el. Häufchen
Unglück bildl. F han sitter där som den
personifierade olyckan; e-n ~ aus etw.</i> machenlägga
ngt i hög; auf e-m (e-n) ~ i hög; sein
Geld auf e-m (e-n) ~ haben ha sina
pengar samlade på ett håll; wenn Unglück
kommt, so kommt’’s gleich auf den ~ ordspr.
när olyckan kommer, kommer den på en
gång, en olycka kommer aldrig ensam: in
dichten, ganzen, hellen mit hellem (el.
hellen) i stora hopar, i klunga; in ~
gehen, kommen komma i trupp; in ~
setzen lägga i el. på hög; das Heu in ~
setzen stacka höet;, über den ~ fallen falla
över ända el. omkull; e-n über den ~ rennen
springa omkull ngn; e-n über den ~
schießen skjuta ned ngn; etw. übern (über den,
über e-n) ~ werfen el. stoßen kasta ngt
överända, kullkasta ngt, vräka ngt huller om
buller, vända, upp och ned på ngt; alle
Bedenken über den ~ werfen kasta alla
betänkligheter över bord. låta alla
betänkligheter fara; den Feind über den ~ werfen
jaga fienden på flykten; zu se zuhauf.
2. ⚔ skara, trupp. 3. anat. sammangyttring. 4.
bot. hos ormbunkar sporplätt, sorus. 5.0hjulnav,
häuf|en, -te ge-t I. tr 1. hopa, t. ex. Beweise
auf Beweise, Unglück auf Unglück ’v. Ein
Maß ~ råga ett mått. 2. se häufeln 1. o. 2.
IL refl. Sich ~ hopa sig, hopas, ökas. III.
gehäuft, P P o. a hopad, bot. gyttrad,
hopgyttrad. Gehäufter Teller fylld el. överfull
tallrik; , gehäuft voll bräddfiill; gehäuftes
Maß geben, gehäuft messen hand. giva rågat
mått, måta;väl. H^, n -s , se Häufung.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
