Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Haben ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sich zu ~ vem tror ni er ha framför er? vern
tar ni mig för? etw. vor sich (dat.) ha ngt
för sig. /) zu: Etw. zum Aufbewahren ~ ha
ngt i förvar; etw. zu Ende ~ ha slutat ngt;
e-n zum Freunde »v ha ngn till vän; e-n zum
Narren ~ driva med ngn ; gar nichts zum
Spielen ~ ha rakt ingenting att leka med.
II. i imperat. Habe die Güte ! hav godheten!
var så god! du wolltest dein Verderben, haV
es nun! du ville ditt eget fördärv, ha det
nu, som du har det! ofta i st. för konditionalsats
habe nur Geld, so hast du Geist bara du har
pengar, har du snille. II. opers. 1. Es hat den
Anschein det ser ut; es hat Gefahr det är
fara å färde, det är farligt; da hat es gute
Wege, se gut 1.; es hat kalt, warm, % det är
kallt, varmt; was hat’s nun für Not? vad är
det nu för nöd? 2. <i>Es hat <small>dial.</i></small> det finns. 3.
med sich. Es hat sich was el. wohl! ironi jo
pytt-san! jo vackert! jo, det vill jag lova! es hat
sich was zu lachen, zu verzeihen! det var
också något att skratta åt, att förlåta! hat sich
auch dial. det har sina randiga skäl; lustiger
mag sich’s ~ zu... F det är nog roligare att...;
III. refl. Sich ~ 1. opers., se II. 3. 2. F bete
sig, bära sig åt, äv. åbäka sig, t. ex. wie kann
man sich so ? ~ Sie sich doch nicht so
gefährlich! a) gör inte sån’t väsen! bråka
inte så där! 6) var inte så sjåpig! gör er
inte till! soll sie sich darum~, daß...?
skall hon ta’ vid sig för att...? IV.
p p o. a % Die in el. unter Händen *i*den
Bücher de innehavande böckerna; seinen bei
sich r^den Korb hans medförande korg. V.
hjälpverb 1. (vid träns. o. refl. verb o. sådana
intr., som ej uttrycka ngn förflyttning el. ngn
föränd-ring av tillständet) hava. Sie hätten mit uns
kommen sollen ni borde el. skulle ha
kommit med oss, n>i. äv. i imperat. habe nichts
gehört! låtsas, som om du icke hade hört ngt!
habt euch wohl vorbereitet! våren väl
förberedda! 2. understundom utelämnat i bisatser, t. ex.
glaubst du, daß er es gesehen? 3. betonat Er
hat gelebt han har levat, han är nu död.
n -s 1. band. kredit. Soll und H~ debet
och kredit. 2. se Guthaben.
Habenichts m - - o. -e fattiglapp, F p fattig
fan. Baron el. Graf von ung. greve
Trasen-berg.
Habenseite, f -n hand. kreditsida.
1. Haber, m -s - ägare, innehavare, mest i «ni«.,
t. ex. Geld-, Lieb-, Nichts^.
2. Haber m. m., se Höfer m. m. -bock, m, se
Haarschnepfe.
Habeilrecht m -[5] -[e], se Rechthaber,
h-rech-ten, [Ä] GD blott i inf. intr % idka rätthaveri,
alltid vilja ha rätt. -rechten, n -s , -rechterei,
f -en, se Rechthaberei, -rer, se
Haberfeldtrei-ber.
Haherljfeldtreiben, n -s (ett stag* foikdom i Bäjem)
havrefältsjakt. -feldtreiber, m -s - deltagare
i havrefältsjakt. -geiß, f, se Haarschnepfe.
-röhr, n -[e]s -e 1. herdepipa. 2. herdevisa.
-sack, se Haf er sack.
Habesch, se Abessinien.
Habilgeist m -[e]s 0, se föij. -gier, f O
vinningslystnad, snikenhet, h-gierig, a
vinnings-lysten, sniken, rovgirig. h-haft, a. E-s, e-r
Sache e-n, etw.) ~ werden bemäktiga sig
ngn, ngt, sätta sig i besittning av, komma
över el. få tag i ngn, ngt; der Diebe f v»
werden gripa tjuvarna, -haftwerdung, f
besittningstagande, gripande, -ich [’ha:bi£], n
oböji. Ein ist besser als ein («i. zehn)
Hät-tich ordspr. bättre en fågel i hand än tio i
skogen.
Habicht m -[e]s -e 1. zool. Astur hök. Gemeiner
~ A. palumbarius duv-, höns|hök. 2. ibl., se
*vs[-pilz. 3. bildl. vinningslysten «t. rovgirig
människa, glupvarg. h^s|artig [’a:], a hökartad.
-s|auge, n -s -r» hököga, skarpt öga. -s|brust,
f-e† vet. hökbringa. -s[eule, f zool. Surniaulula
hökuggla, -s|fang, m -[e]s -e† 1. hökfångst.
2. hök|fänge, -bur. 3. se <i></i> -s</i> [klaue. -s|geld, f
zool. Asiius rovfluga. -sjinseln, pl, se Azoren.
-s|klaue, f -n hökklo. -s|knorpel, m -s - anat.
bos hästar bröstbensspets, -s|korb, m -[e]s -e†,
se -s [fang 2. -s|kraut, n bot. Hieracium
hök|-fibla, -blomster. Gemeines, einblumiges el.
kleines h. piiosella gråfibla. -s|männchen, n
’S - hökhan[n]e. -smuschel, se Greifmuschel.
-s|nase, f -n hök-, örn|näsa. -s|nest, n -es -er
hökbo. -s|netz, n -es -e hök|nät, -giller, -s |-
pilZ, -s|schwamm, m bot. Hydnum imbricatum fjäl-
lig taggsvamp, -sjstoß, m -es -e† 1. nedslag
av hök. 2. se <i></i> -s</i> \netz. -s|weibchen, n -s -
hökhona.
habig, dial., se habgierig.
häbig, se behäbig, begütert.
habil [ha/bi:1], a habil, skicklig, duglig,
flink. H^ität, f -en habilitet, skicklighet,
duglighet. H^itation [tsi’o:n], f -en
habilita-tion, förvärvande av rättighet att hålla
offentliga föreläsningar vid tyskt
universitet, rättighet till docentur. H^itationsschrift,
f -en habilitations8krift, ung.
docentavhandling. -itier|en [’ti:], -te -t I. tr. se befähigen.
II. refl. Sich <\. habilitera sig, förvärva
rättighet att hålla offentliga föreläsningar vid
tyska universitet, slå sig ned som docent.
H^itieren, n -s , H^itierung, f -en, s*
H^ita-tion.
Habit [’bi:t], n -s -e F habit, klädedräkt, -ué
[hcrbi’ty’e:], m -s -s habitué, vardagskund,
stamgäst, h^uell
tu-’slj, a habituell, [-sedvanlig, inrotad, -us [’ha:], m - habitus,
hållning, sätt att skicka sig.
hablich, dial., se behäbig.
Habsburg]|er [’ha:ps], I. m -s - habsburgare.
II. adj oböji. o. h-isch, a habsburgisk,
Habsburg».
Hablischaft, -Seligkeit, f -en tillhörighet, ägo-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
