Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Formmaul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
massa, -maul, n -[e]s -er† O formöppning.
-meister, m -s - formgjutare, gjntmästare.
Öffnung, f -en O öppning för forman.
Formosa [lo/mo.za:]. n npr geogr. Formosa.
Formllplatte, f -n ⚙ metaii. form platta,
«presse, f -n ⚙ formpress, -rahmen, m -s - ⚙
formram. -Sache, f -n formsak, -sand, m -[e]s ⚙
⚙ formsand. -Scheibe, f -n ⚙ formskiva,
-schiüssel, m -s - O typ. slutnyckel,
-schnei-dekunst, f öO formskärarkonst. -schneiden,
n ø formskärning, modellering.
-schneider, m -s - O forinskärare, formare,
modellerare. -span, m -[e]s -e† ⚙ typ. regiett,
mellanslag, -stechen, n, -stecherei, f, se
-schneiden. -Steg, m -[e]s -e ⚙ typ. [-[form]-steg.-] {+[form]-
steg.+} -stein, m -[e]s -e ⚙ formsten.
-Stempel, m -s - O hokb. formstämpel, -stift,
m -[e]s -e klackstift, -stock, m -[e]s -e†
⚙ formstock, -stück, n -[e]s -e ⚙
formstycke. -tisch, m -es -e ⚙ formbord. -ton, m
-[e]s -e formlera.
Formular [formir’lcur], n -s -e formulär,
«blankett [-blarj’ket], n -[e]s -e formulärblankett,
-buch, n -[e]s -er† formulärbok. -sammlung,
f -en samling av formulärer, formulärbok.
formulierbar, a möjlig att formulera,
formulier‖en, -te -t tr formulera, avfatta. F~,
n. F-ung, f -en formulering.
Formung, f formning.
Formllveränderung, f -en formförändring.
Verunstaltung, f -en vanställande av formen,
formvollendet, a formfulländad.
Formllwachs, n -es -e ⚙ formvax, modellvax.
-walze, f -n ⚙ formvals. -waren, pl varor i
fasoner, i mönster. -Wechsel, m -s - 1.
form|-växling, -förändring. 2. hand. proforma-,
ackommodations|växel.
formwidrig, a formvidrig, oformlig. F’vkeit,
f -en form vidrighet, oformlighet.
Formllwort, n -[e]s -er† formord. -zacken, m
-s - O formhäll. -zange, f -n ⚙ formtång.
-zwinge, f -n ⚙ formtving.
Formyl, n -s -e kem. formyl. -oxydhydrat, n
-[e]s -e, -säure, f -n kem. myrsyra.
Formzylinder m -s - O formcylinder,
forsch, a (komp. -er -est) 1. stark, kraftig,
duktig. 2. F flott, stilig, vräkig. ~ auftreten,
sich ~ machen vräka sig, uppträda »flott».
F^begier, f O, F~begierde, f -n
forskningsbegär. -begierig, a vetgirig, forskningslysten.
Forsche, f O FI. se Force 1. 2. flotthet,
vräkighet, elegans,
forsche‖n, förscli[e]le -te ge-t intr [ä] im.
noggrant forska, snoka omkring, F lägga sin
näsa i blöt.
forsch|en, forsch[e]st -te ge-t I. intr [h] forska,
anställa forskningar, höra efter. Bei e-m ~
göra efterfrågningar hos ngn, utfråga ngn;
in e-r Sache ~ forska i ngt, fördjupa sig i ngt;
nach e-wi, etw. ~ forska, anställa
efterspaningar efter ngn, ngt; über etw. (aek.J ~ a)
grubbla över ngt; b) förfråga sig om ngt.
II. tr föråldr. utforska, efterforska.
Erforschte von ihnen die Stunde bibl. han frågade
dem om timmen. F~, n forskande.
Forscher m -s - 1. forskare, granskare,
spa-nare, spejare. 2. forskare, tänkare, -blick,
m -[e]s -e forskarblick. -in, f -nen
(kvinnlig) forskare, -geist, m -es -er forskarande,
forskande ande. -trieb, m -[e]s -e, se
Forschungstrieb.
Forschliheit, f -en, se Forsche 2. -kraft, f -e†
skarpsinnighet. -lust, f -e† forskningslust,
forsch‖ usti g, se -begierig.
Forschung, f -en forskning, efterspaning,
granskning, undersökning.
Forschungs‖drang m -[e]s 0, se -trieb, -eifer,
m -s O forskningsnit, -gebiet, n -[e]s -e
forskningsfält. -geist, m -es O forskningshåg.
-reise, f -n forskningsresa, -reisende(r), m adj.
böjn. forskningsresande, -resultat [-re-zul’tcut],
n -[e]s -e forskningsresultat, -trieb, m -[e]s
-e forskningsbegär.
Forst [o], a) m -[e]s -e kultiverad skog,
skogsområde, skogspark, fiv. Skog (l allmänhet).
b) f -en revir, -abgabe, f -n skogs|skatt, -öre.
-abschätzung, f -en skogs|värdering,
»taxering. -akademie [akcrde-’uii:], f -n [-’mi^n]
skogsinstitut, -akademiker [aka/dermikor],
m-s - elev vid skogsinstitut, -amt, n -[e]s -erf
1. revirförvaltning. 2. anställning i
skogsstaten. -aufseher, m -s - skogvaktare, -bahn,
f -en skogsbana. -bann, m -[e]s 0, se
Bann-forst. -beamte(r), -bediente(r), m adj. böjn.
skogstjänsteman, skogsbetjänt, -begang, m
-[e]s -e†, se -bezirk. -behörde, f -n
vederbörande myndighet i skogsfrågor, ung.
domänstyrelsen. -belauf, m -[e]s -e†, se -bezirk.
benut-zuntj, f -en skogsbruk, -berechtigung/-en
avverkningsrätt. -betrieb, m -[e]s -e, -betriebs|art,
f -en skogs|odling, -bruk, -drift,
betriebs|re-gelung, f -en skogsodlingsreglering, -bezirk,
m -[e]s -e skogs|distrikt, -revir. -botanik
[-bo-’tcunik], f -en skogsbotanik,
f^bota-nisch, a hörande till skogsbotaniken, -buch,
n -[e]s -er† handbok i skogshushållning,
-diebstahl, m -[e]s -e† skogs|stöld, -åverkan,
-direktion [di-rsktsTV.n], f -en
skogsdistrikts-styrelse. -direktor, m -s -en ung.
skogsinspektör. -ei, f -en föråidr. 1. revir. 2.
skog-vaktarboställe. -einrichtung, f -en
skogsindelning.-einrichtungs|methode, f -n
skogs-indelningsmetod. -eleve [e-’leivo], m -n -n
skogselev.
forst|en, -ete ge-et tr 1. föråidr. E-n Waldgrund
~ göra anspråk på en skogsmark, fridlysa en
skogsmark. 2. E-n ~ giva ngn en skogslott.
Förster m -s - 1. ägare av en skogslott. 2.
dial., se Förster.
Förster [be], m -s - skogstjänsteman,
skogvaktare, skogsuppsymngsman. Königlicher »v
krono|skogvaktare, -jägare, -bursche, m —n -n
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
