Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Branntweinblase ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tr. en snaps, en sup. -blase, f O
brännvinspanna. -brennen, n -s brännvinsbränning,
-brenner, m -s - brännvinsbrännare.
brenne-rel, f -en 1. se-brennen. 2. brännvinsbränneri,
-er, sty., -erzeuger, esterr., se -brenner. -esslg, m
-s -e brännvinsättika, -faß, n -fasses -fässer
1. brännvinsfat. 2. bildl., se -säu/er. -flasche,
f -n brännvinsflaska, -geist, m -es -e ren sprit,
alkohol, -geld, n -[e]s -er brännvinspengar,
-gesicht, n -[e]s -er rödbrusigt ansikte, -glas,
n -es -er† brännvinsglas, -händler [hend], m
-s - brännvins-, sprit|handlare. -hefB,f-n
brännvinsjäst. b-ig, a % berusad av
brännvin. -ktibel, m -s - brännvinskagge. -kneipe,
f -n, -laden, m -s -[/■] brännvins|försäljning,
-krog, utskänkningsställe. -monopol, n -s -e
brännvinsmonopol. -nase, f -n
brännvinsnäsa. -pulie, f -n P brännvinsplunta. -regal,»
-s -ien, se -monopol, -säufer, m -s -
brännvins|-drickare, -supare, P fyllbult, -schenk, m -en
en brännvinsförsäljare, krögare. -schenke,
se -kneipe. -schlempe, f -n dränk, -s|geld,
m -es -e† tr. bildl. spritånga, -spülicht, n -[e]s
-e, se -sehlempe. -steuer, f -n brännvinsskatt,
-steuergesetz, n -es -e brännvinsförordning,
-stimme, f -n brännvinsbas. -trinker, se
-säu-fer. -Vergiftung, f -en sprit-,
alkoholförgiftning. -wage, f -n ⚙ brännvins-,
sprit|-provare, alkoholometer, -zapf, m -[e]s -e % F,
se -sauf er. -zwang, m -[e]s förr ensamrätt till
brännvinstillverkning och -försäljning inom
ett visst område.
branstig, dial., se brandig 1.
Brante, f -w jakt. fot (på rovdjur o. fåglar),
branzl[eln, -[e]le -elte ge-elt intr [h] sty. 1.
lukta a) bränt, b) brännvin. 2. se föij. -|en, -te
ge-t intr [h] schweiz. mumla, brumma,
bräsig, a dial. däst, bildl. uppblåst. Sich mit
etw. s machen vara högfärdig över ngt.
BrasKI|baum, m -[e]s -e†, -holz, n -es -erf
bre-silja, färnbock. -ianer(in), se -ier(in).
b-ia-nisch, s& b-isch. -ien, n npr Brasilien, -ien-,
i sms., se Brasil-, -ier, m -s - brasilianare,
-ierin, f -nen brasilianska, -iettoholz, se
Ba-hiaholz. -in [-’lim], n -s kem. brasilin. b-isch,
a brasiliansk, se Bohne kryddböna; ^e
Kastanie (Nuß), se föij. -nuß, f -nüsse
brasiliansk nöt el. paranöt. -nußöl, n -[e]s -e
paranötolja.
Braß m Brasses O 1. skräp, se Praß. 2. skalat
ris.
1. Brasse, f -n ⚓ brass.
2. Brass‖e, m -n -n zool. Abramis braxen, -e|lett
[-sa’let], n -[e]s -e armband. - en, m -s -, se
XBX2.</b> Brasse.
brass|en, -est o. braßt braßte gebraßt tr
"brassa. Ein Segel auf den Wind s, se
aufbrassen; scharf el. dicht beim Winde el. auf
Rand s brassa skarpt el. dikt bidevind;
gegen den Mast s brassa back; ins Kreuz el.
vierkant s brassa fyrkant. B^, n -s brass|an-
de, ning. -artig [’a:], a zool. braxenartad.
B e kraut, s* Brachsenkraut. Beschenke|, m
-s - *i* brasskinkel, på örlogsfartyg
bra3skänk-ling.
Brast m -es F l. skräp, se Praß. 2. (pi -e†) ‡
oro, bekymmer, sorg. 3. t harm, förbittring.
Brat‖aal, m -[e]s -e a) stekt ål; 6) stekål.
-anstalt, f -en gårkök, spiskvarter, -apfel, m
-s -† a) stekt äpple; b) stekäpple, b-bar, a
‡ lämplig att steka el. som kan stekas, -bock,
m -[e]s -e† ställning för stekspett.
Brätchen, se Braten.
brate‖n, -[e]le -te ge-t intr [h] steka lätt.
brat|en, brätst -est) brät (‡ -et) briet -ete)
briet[e]st ge-en brat[e] tr. o. intr [ä] steka,
intr tr. stekas, O metall, rosta. Es ist nicht
viel Gebratenes daran bidl.’ det är inte
mycket att hurra för; braun ~ brunsteka; gar
gebraten genomstekt; stark, zu wenig s
steka hårt, för löst; da -et’s und siedet’s
alle Tage F där lever man som om var dag
vore den sista; das ist el. taugt weder zu
sieden noch zu ~ ordst. det är varken häckat
eller malet; das kannst du dir s F det kan
du göra med vad du vill; er möchte stets e-e
Extrawurst gebraten haben han vill alltid ha
det bättre än andra; da brat mir einer ynën
Storch! det går för långt! det var det värsta
jag har hört! nach dem Manne brät man die
Wurst ordst. don efter person; brätst du mir
die Wurst, so lösch* ich dir den Durst ordspr.
ung. gåvor och gengåvor vara längst; e-n bei
kleinem Feuer ~ (avliva) steka ngn vid sakta
eld; sich in der Sonne s lassen låta solen
steka sig. B~, n -s stekning, röstning.
Braten m -s - (dim. Brät\chen -lein) tr. widi.
stek. Der s ist unser bytet är vårt; den
riechen F osa bränt horn, märka ugglor i
mossen, få nys om ngt; e-m den s versalzen
förstöra nöjet för ngn. — [i sms. jfr Brat-].
-barde, m -n-n% Fmatsångare, -brühe [bry:a],
f -n kök. stekspad, jus. -fett, n -[e]s -e
stek|-flott, -fett. -gelee, n -s -n o. -s kök. gelé.
-ge-ruch, m -[e]s -e† stekos, -handlung, f-en, se
Speisehaus. -kleid, n -[e]s -er F
helgdagsdräkt. -löffel, m -s - sked (för stekens
be-gjutning). -meister, m -s - förr mästerkock.
-röck, m -[e]s -e† F helgdags-, söndags|rock,
redingot, skämts, gåbortsrock. -schüssel, f -n
stekfat, -soße, se -brühe. -Spieker, m -s -
späc-kare. -stipper, m -s - P, se Leibrock, -wams,
n (ibi. m) -es -er† F helgdagströja, -wender,
m-s - redskap ö. person stekvändare.
Brater, Bräter, t m -s - 1. person som steker.
2. se Bratenioender.
Brat‖erei, f 1. stekning. 2. se Speisehausm
-erin, f, se -er. -fett, se Bratenfett, -fisch, m
-es -e a) stekt fisk; 6) stekfisk. -fleisch, ri-ës
kött passande för stekning, -gerät, n -[e]s -e
stekredskap, -hecht, m -[e]s -e stekgädda,
-herd [e:], m -[e]s -e ⚙ metan, rostugn, -hë-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
