- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
245

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aussichtslücke ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


löshet. ’lücke, f -n Öppning i trädgårdsmur el.
dyl. -punkt, m -[e]s -e utsiktspunkt; bildl.
synpunkt. a-reich, a erbjudande en vidsträckt
utsikt; rik på förhoppningar, lovande, -turm,
m -[e]s -e† utsiktstorn, a-voll, a
förhoppningsfull, -givande, lovande, -wache, f -n »t»
utkik, -wagen, m -s - a) ung. öppen
turist-omnibus; b) jämv. utsiktsvagn. -warte, f -n,
se -turm. -weite, f geogr. ’utsiktsvidd’,
aussicker‖n, intr 1. [s] sippra ukei. fram, äv.
bildl. 2. [h] sluta att sippra. «, A-ung, f
ut-, fram|sipprande, äv. bildl.
aussieb‖en, tr 1. sikta, sålla. 2. av- el.
från|-skilja genom siktning el. sållning. A-sel, n
-s det som sållats el. siktats ifrån,
aussiechen, intr [h] upphöra att vara sjuklig,
aus|siedan, I. intr [h o. s] 1. upphöra att koka,
koka slut äv. bildl. om vrede. 2. koka UOg el.
tillräckligt. II. tr 1. koka [ur], urkoka;
renkoka. Silber ~ vitkoka silver. 2. koka
färdigt, genomkoka. A~, n ur-, ren|kokning;
vitkokning; genomkokning; jfr -sieden.
aus][singen, I. intr [h] 1. sluta att sjunga. 2.
sjunga i takt vid arbetet, heja. II. tr 1.
sjunga till slut. Ein nie -gesungener Mann en
man vars bragder aldrig kunna bli
tillräckligt besjungna. 2. sjungande förkunna,
förebåda med sin sång. Seine Gefühle ~ sjunga
ut sina känslor. 3. Seine Stimme ~ a)
utbilda sin röst, uppöva sin sångröst; 6) bli
utsjungen, fördärva sin röst. 4. E-e Leiche
följa ett lik till graven under sång, sjunga
vid en begravning. 5. t Seine Seele ~
sjungande utandas sin sista suck. III. refl. Sich ~
1. sjunga ut, sjunga av hjärtans lust. 2.
sjunga ut sig, bli utsjungen. -sinnen, tr ut-,
upp|-tänka, tänka ut, utfundera, -sintern, intr [s]
1. sippra ut el. fram. 2. vittra, efflorescera.
A-sitz, m -es -e kuskbock, -sitzen, I. intr 1.
[h]. Mit Waren ~ idka handel el. sitta och
sälja ute el. i stånd. 2. [h], se II. 1. 3. [s].
-gesessener Bürger, se A-biirger. II. tr 1. äv.
intr. [Å]. [Seine Zeit] ~ sitta ut el. av sin tid,
om fåglar ligga el. ruva ut sin tid; ein
Gefangener hat -gesessen en fånge har avtjänat el.
suttit av sitt straff; die Hühner
haben-gesessen hönorna ha legat el. ruvat ut; ein
Pächter hat -gesessen en arrendator har suttit
arrendetiden ut. 2. Eier ~ ligga el. ruva el.
kläcka ut ägg. 3. sitta ner [resårerna i], t. ex.
e-n Stuhl im. [genom] sittande urholka el.
göra fördjupning i.
Aussoggen, n -s O utkristallisering av salt.
aussöhn‖bar [ba:r], a om pers. som kan försonas
el. förlikas, försonlig; om saker som kan [för-]
sonas el. gottgöras. -en, tr o. refl sich
E-n (sich) mit e-m el. i högre stil e-n (sich) e-m
(v försona el. förlika ngn (sig) med ngn; e-n
(sich) mit etw. ~ försona el. förlika ngn (sig)
med ngt; e-n ~ försona el. blidka ngn; etw.
~ sona el. göra bot för ngt; er hat sich mit
seinem Schicksal ausgesöhnt han har
försonat sig med el. funnit sig i sitt öde; ^d p. o.
adj. försonande, blidkande, fredsstiftande.
A-en, n, se A-ung. A-er(in), m (f) förson|are,
-erska, fredsstift|are, -erska. -lich, se -bar.
A-ung, f -en 1. om pers. försoning, förlikning,
om saker sonande, gottgörelse.
aussonderiln, tr 1. frånskilja, avsöndra, ibi. i god
bem. utvälja, i dåi. bem. utmönstra, utgallra,
förkasta. Aus e-m Truppenverbande
utmönstra ur ett truppförband; o»d p. o. adj.
läk. avsöndrings-. 2. sortera, t. ex. unter
einander gemengte Sachen 3. jur. uttaga
egendom vid konkurs. Ein Kind ~ av vittra ett barn.
A~, w, A-ung, f -en avsöndr|ande, -ing, läk.
äv. sekretion; utmönstring, utgallring;
sortering ; jur. om konkurs uttagande, separation;
jfr -n. A-ungs|organ [’ga:n], n -[e]s -e
avsöndrings», sekretions|organ. A-ungs|recht, n -[e]s
jur. rätt till uttagande el. separation av
egendom vid konkurs.
ausllsonnen, tr o. refl sich ~ sola (sig), -sorgen,
I. intr [å]. Für e-n -gesorgt haben ej vidare
behöva ha bekymmer för el. oinsorg om ngn;
er hat -gesorgt a) det är slut på hans
bekymmer, han har inga bekymmer mer; 6)
han har sörjt slut, han är död. II. tr. Alles
lcann man nicht för allt kan man icke
sörja, allt kan man icke dra försorg om. -sorten,
sortete aus -gesortet, -sortieren, tr 1. sortera
[ut]; ibi. välja ut. 2. sortera undan, kassera
efter sortering. -spachteln, se -spateln.
ausspäht|en, I. intr [å] 1. Nach etw. ~ hålla
utkik el. speja efter ngt. 2. sluta sitt
spionerande. II. tr utspeja, utspionera,
rekognoscera, elw. ngt; spionera på el.
be-speja, e-n ngn; bildl. äv. uppdaga, upptäcka,
t. ex. e-e Ähnlichkeit, e-n geheimen Sinn oj.
n, se A-ung. A-er, m spejare, spion,
kun-skapare, detektiv; äv. uppdagare. A-erei, f
en spioner|ing, -ande, kunskapande;
generalstabens kunskapare-, spioneri|avdelning.
A-erin, f, se A-er. A-ung, f -en spejande,
spanande; spionering, kunskapande; av.
uppdagande, upptäckt, se -en.
ausspänen, tr snick. O slejfa goiv.
Ausspann m -[e]s -e, ibi. -|[e], f -e[n] 1.
hästombyte, avselning, frånspänning. 2.
skjutsstation, gästgivaregård, härbärge med staii,
rastställe. 3. sty. halvt hästdagsverk, -eisen, n
garv. skavkniv. a~en, L tr 1. ut|spänna,
-breda, -sträcka, -tänja. Netze ~ lägga ut
nät; Segel ~ sätta till segel. 2. äv. intr. [Å]
taga loss el. ut, t. ex. etw. aus dem Rahmen,
Schraubstock spänna ifrån, t. ex. die
Pferde, den Wägen, den Pflug oka av,
taga oket av, t. ex. die Ochsen Er hat
ausgespannt han har spänt ifrån el. okat av;
hier wird ausgespannt! här kan man sätta in
häst och vagn, här kan man spänna ifrån.
3. mäta med utspända üugrar. 4. F Etw. ~ snatta
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free