Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - aufstricken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vieler Farbe. 2. uppstrykning, t. ex. ~
der Haare. 3. uppstreck i skrift. 4. mus.
upp-stråk. 5. se Auf streich.
auf‖stricken, tr 1. sticka upp, sticka slut på.
2. ta upp, t. ex. e-e Masche -striegeln, I.
tr 1. stryka el. borsta upp, t. ex. F deri
Schnurrbart 2. strigla, rykta, t. ex. die
Pferde TL. refl. Sich ~ ti ff a upp sig.
-strömen, I. intr [s] strömma upp, om
blodet stiga åt huvudet. II. tr upp|svämma,
-slamma, t. ex. Sand oj. -stücken, se -fliehen 1.
aufstufen, * I. tr gradvis höja, stegra;
upplägga i trappform. II. intr [s] o. refl sich o,
uppstiga gradvis el. i trappform. Aufstufung,
f -en gradvis fortgående stegring, retor.
klimax; järuv. stigning,
auf‖stuhlen, tr ⚙ tillyxa järnvägssyllar, slipers.
-stülpen, tr 1. vika el. kavla upp, t. ex. e-n
Hut, die Ärmel o,. Aufgestülpte Nase
uppnäsa. 2. välva el. stjälpa över, sätta på [sig],
t. ex. [sich (dat)] die Mütze, den Hut oj.
Aufsturm m -[e]s bestörtning) häftig
sinnesrörelse.
auf ‖stürmen, I. intr [s] storma el. rusa upp;
börja storma, t. ex. das Meer stürmt auf.
Die Straßen auf - und abstürmen storma el.
rusa (el. larmande tåga) gata upp och gata
ned. II. tr 1. häftigt uppröra. 2. storma,
forcera, öppna med våld, t. «x. die Stadt, die
Festung oj. 3. E-n oj häftigt väcka ngn.
auf|Stürzen, I. tr. se -stülpen 2. II. intr [s]
1. störta upp. 2. störta el. ramla emot el. på,
t. ex. mit dem Kopf auf e-n Stein
Auf-stürzung, f -en hög el. bank »v uppkastad jord.
aufl|stutzen, I. intr [h] studsa, »ha ja till». II.
tr 1. fästa, vika el. vrida upp, t. ex. den
Knebelbart oj. Aufgestutzte Nase uppnäsa.
2. putsa, fiffaei. snygga upp. III. refl. Sich
~ pynta el. styra ut sig. -stützen, I. refl.
Sich ~ stödja sig mot el. på. Das Pferd
stützt sich auf hästen ligger på betslet. II.
tr bjggm. o. trädg. stötta, stärka, staga.
Aufstutzer m -s - en som ordnar, pryder,
putsar upp.
auf‖stutzig, t -stützig, a 1. se -sässig. 2. se
-stößig.
aufsuchen, tr upp|söka, -spana, jakt. spåra,
«£. pejla. Den Anher mit dem Taue ~ «i>
dragga efter ankaret; die Gegend ~ pejla
land, orientera sig; Erzadern ~ leta efter
malmgångar. A~, Aufsuchung, f -en
sökande, letande, draggning, pejling,
auf‖summen, I. refl. Sich ~ ökas, hopa sig,
stiga, växa i antal. Seine Steuern [sicA] ~
lassen komma på restlängd med sina
utskylder; es summt sich auf det blir inga
småsummor. II. intr [s] surrande flyga upp.
III. tr väcka genom surrande, -summieren,
te -summen I. -sumsen, se -summen II., III.
-süßen, se absüßen, -tafeln, tri. duka upp
el. fram. 2. ⚙ kiädesfabr. lägga i veck.
auftakeln, tr tackla el. rigga [upp], t. ex. ein
Schiff oj; F bildl., jfr aufputzen. A<%>, ra, [-Auftak[e]lung, f -] {+Auf-
tak[e]lung, /+} -en upptackl|ande, -ing.
Auftakt m -[e]s -e upptakt; bildl. inledning,
förspel, t. ex. der ~ zu den Reichstagswahlen.
auf‖taljen, tr hala an. -tanzen, I. intr [h]
dansa, dansa upp, t. ex. die ojden Wellen.
E-m ~ fjäska för ngn. II. tr. Sich (dat.)
die Schuhe o> dansa sönder skorna,
-tappen, intr [K] 1. trampa (gå) tungt el. hårt. 2.
trevande räcka upp handen, -tassen,
-tasten, se -bansen, -tauchen, intr [s] dyka upp,
framträda, ånyo uppträda, t. ex. ein Gedanke
taucht in mir auf es tauchte ein Gerücht auf.
-tauen, I. intr [s] töa, lena el. tina upp. Beim
Trunh taut er auf Midi, när han fått ett glas,
tinar han upp. II. tr tina, värma, mjuka el.
lena upp. Das Herz jds ~ beveka el. tina
upp ngns hjärta, -taumeln, intr [s] tumla
upp, stiga upp raglande el. slingrande,
aufteilen, tr fördela, dela upp el. ut, parcellera.
Aw, Aufteilung, f -en upp-, för|delning,
parcellering.
auftiefen, tr ⚙ koppnrsi. hamra kupig, driva,
uthamra, pressa el. slå ut.
Auftiefühammer m -s - O drivhammare. -meißel,
m O hålstamp, upprymmare, drivbuit.
auflltippen, intr [h] o. tr. [Auf] etw. ~ lätt
vidröra ngt. -tischen, tr F ar. bildl. duka upp
el. fram, sätta fram, servera, t. ex.
Geschichten oj. -toben, intr [A o. s] rasa, råka i raseri,
-tönen, intr [h o. s] genljuda, -toppen, tr
E-e Gaffel, e-e Rahe ot pika en gaffel, toppa
upp en rå; jfr -piehen, toppen, -torkeln, se
XBX-taumeln, -tornen,</b> intr [h] »1«. Das Schiff
tomt vor dem Anher auf skeppet svajar för
ankaret, -tosen, se -toben, -traben, I. tr trava
uppför, t. ex. den Hügel oj. II. intr, se
-trampe[l]n.
Auftrag m -[e]s -e† 1. a) uppdrag, ärende,
kommission, t. ex. sich e-s o,es entledigen. E-n oj
ausführen, ausrichten, besorgen fullgöra ett
uppdrag, uträtta ett ärende; im ~[e] jds
(fërk. i. A.) på el. enligt [ngns] uppdrag, å
ngns vägnar, för ngns räkning, t. ex. im öje
der Regierung, meines Vaters; b) hand.
beställning, order. E-m ~ zum Verkauf geben
ge ngn order att sälja; e-n ~ zurücknehmen
kontramandera en order. 2. påstrykning,
påsmetning, beläggning. 3. ᚼ uppdukning
av rätter, servering, äv. omgång av rätter,
rätt. 4. ⚙ var. varp, ränning, kätting,
-besor-ger, m orderupptagare, agent, kommissionär,
ombud, -[e]hölzchen, n-s - bokb. förgyiin.
verktyg varmed bladguld pålägges,
auftragen, I. tr 1. ibi. bära upp. 2. bära, ha på
sig, ha på huvudet, t .ex. sie trug ein
allerliebstes Schlafhäubchen auf. 3. nöta el. slita ut,
t. ex. Kleidungsstücke 4. ⚙ skotta el.
schakta upp, t. ex. Erde Die Gicht im
Hochofen se aufgeben 2. 5 stryka el.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
