Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hej dundrande bröllop på Alby. Som hemgift förbinder
jag mig att till Johan överlämna alla mina inteckningar
i Bjurnäs. De skall icke draga in i sitt nya hem med
någon skuld på sig.»
Sigrids ögon lyste till besynnerligt.
»Nej», upprepade hon, »de skall icke draga in med
någon skuld på sig.»
»Ja, jag menar, att sedan är gården skuldfri.»
»Det menar jag också.»
»Du sade det i så märkvärdig ton.» Patron Boström
såg på henne.
»Gjorde jag?»
»Ibland begriper jag mig icke alls på dig, Sigrid. Du
har ett sätt att tala och se på en, så att man blir helt
egendomlig till mods. Har du verkligen varit olyckligt
kär i någon?»
»Det ligger utom Högsta Rådets bemyndigande att
spörja om», svarade Sigrid med ett blitt leende.
»Är han död?» frågade patron Boström.
»Nu skall farbror icke fråga mer, då blir jag ledsen»,
sade Sigrid.
»Förlåt, förlåt, kära Sigrid!» bad han och klappade
henne på axeln. »Alla har vi våra sorger att dragas
med. Somliga får en korg, andra ...»
»Åh, korgen tror jag farbror tog lätt», skämtade Sigrid.
»Om vi skulle lyckliggöra ungdomarna redan i kväll?»
sade patron Boström.
Det hade Sigrid ingenting emot. Johan och Greta
kallades in. De hade varit på en längre ridtur samman
i skymningen och hade knappt hunnit svalka sig, när
husan framförde kallelsen till dem, där de sutto i salen
och berusade sig med varandras blickar och hallonsaft.
»Patron bad, att fröken Greta och herr Johan skulle
komma upp.»
De unga sågo litet misslynta ut över att ha blivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
