- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
115

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Fy!» sade hon. »Var det därför du kommit hit, så
hade du hellre kunnat stanna hemma.»

Besynnerligt nog erinrade hon sig i detsamma vad den
lilla flickan Greta Boström frågat — vill du icke bli min
mamma? Det gjorde icke situationen lättare. Tvärtom
väckte det hos Sigrid ett begär att trotsa Erik.

»Du trodde kanske, att jag skall gifta mig med honom?
Änse’n, är jag icke en fri människa?»

Nu var det han, som fick logikens övertag.

»Jo, det är du», sade han lugnt. »Du bör endast först
försäkra dig om, att du icke älskar någon annan.»

Han sade det så ömt och vackert att de störtade i
varandras armar utan att tänka på om någon såg dem. När
de lugnat sig igen, var farbror Gustaf fullständigt ur
spelet.

»Vad tror du jag bryr mig om en gammal gubbstut på
femtio år!» förklarade Erik med trettioåringens
ungdomliga övermod. Nu var han säker om att han skulle segra
i denna kamp. Han var viss på att hennes hjärta alltjämt
tillhörde honom. Det var endast hennes vilja, som
återstod att besegra. Underrättelsen om att hon icke längre
var, såsom han trott, en rik arvtagerska underlättade
striden. Han föraktade visst icke pengar. Han hade levat
länge nog för att förstå deras verkliga värde, men han
hade aldrig gjort penningen till någon husgud, som han
tillbad i tysthet men förnekade offentligt. Han hade
stretat sig fram genom privatlektioner ända tills han tog sin
examen. I motsats till de flesta av studiekamraterna hade
han inga skulder att dragas med. Penningen var således
icke ens ur skuldbetalningssynpunkt någonting
eftersträvansvärt för honom. Den fattiga Sigrid Persdotter
Bjur-crona var honom egentligen ännu mer sympatisk än den
rika. Det gjorde dem mera jämspelta, och icke ens
skuggan av misstanken att han fasthöll vid en rik arvtagerska
kunde förmörka deras kamp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free