Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MENNISKOJCABLEK ETC. 517
bragt. Att allt godt af kärlek och kärleksverksamhet och
allt sant af visdom och tro inflyta, men icke äro uti menniskan,
kunnen I ock veta deraf, att den som tänker, att sådant
innebor uti menniskan ifrån skapelsen, kan slutligen ej annat
tänka, än att Gud ingjutit Sig Sjelf i menniskan, och
således att menniskorna till en del vore gudar, då likväl de, som
bekräfta sig i en sådan tro, blifva djeflar och hos oss stinka
som lik. För öfrigt, hvad är hvarje menniskas handling
annat än hennes verkande sinnes handling, ty hvad sinnet vill
och tänker, det gör och talar det förmedelst kroppen, som
är dess redskap; när derför sinnet ledes af Herren, ledes ock
handlingen och talet af Honom, och handlingen och talet
ledas af Herren, då menniskan tror på Honom. Om detta
icke vore fallet, sägen mig då, om I kunnen, af hvilken
förnuftig orsak har då Herren befalt på så mångfaldiga
ställen i sitt Ord, att man skall älska sin nästa, utöfva
kärlekens goda gerningar och bära frukt såsom ett träd samt
hålla Hans bud, och allt detta för att man må blifva salig?
och hvarför har Han då sagt, att menniskan skall dömas
efter sina gerningar eller verk, att den som gör det goda skall
dömas till himlen och lifvet, och den som gör det onda, till
helvetet och döden. Huru hade Plerren kunnat säga sådant,
om allt, hvad som utgår från menniskan, måste vara gjordt
för att förtjena salighet och följaktligen ondt? Veten för den
skull, att om sinnet är kärlek, så är ock handlingen kärlek,
men om sinnet är allenast tro, som just är tro skild från andlig
kärlek, så är ock handlingen sådan tro». När de, som sutto
under lagerträdet hade hört min förklaring, sade de: »Vi
begripa, att du har talat rätt, men likväl begripa vi det icke»,
Härtill svarade jag: »Att jag har talat rätt, begripen I på
grund af den allmänna förnimmelse, som menniskan har
af ljusets inströmmande från himlen, då man hör någon
sanning; men I begripen det icke på grund af den egna
förnimmelsen, hvilken man har ifrån ljusets inströmmande från
verlden. Dessa två förnimmelser, nämligen den inre och
den yttre eller den andliga och den naturliga, utgöra ett
hos de vise. och äfven I kunnen göra dem till ett, om I
skåden till Herren och xindanrödjen det onda». Emedan de
förstodo detta, tog jag ned qvistar af ett vinträd och räckte
dem och sade: »Tron I att detta är af mig eller af Herren?»
och de svarade, att det var af mig ifrån Herren; och se!
de samma qvistar slogo i deras händer ut i drufvor. Då jag
gick derifrån, såg jag ett bord af ceder, på hvilket låg en
bok under ett grönt oljeträd, kring hvars stam lindade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
