Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM DEN HELIGE ANDE ETC. 201
af sin uppfattning och utförde det efter beskaffenheten af
sin förmåga. Alla änglarne i himlen äro uppfylda af Herren,
ty de äro i Herren och Herren i dem, men likväl talar och’
handlar hvar och en efter sitt sinnestillstånd, några enfaldigt,
andra vist, således med en oändlig olikhet, och ändock talar
hvar och en af sig sjelf från Herren. Likaså är det med
hvarje kyrkans tjenare, både den, som lefver i det sanna och
den, som lefver i det falska, hvar och en har sin mun och
sitt förstånd, och hvar och en talar af sitt sinne, d. v. s.,
af den ande, som han har. När protestanter, de må nu kallas
Evangeliska eller Reformerta, blifvit undervista i Luthers,
Melanchtons eller Calvins lära, tala icke dessa eller deras
lärosatser af sig sjelfva medelst dem, utan protestanterna tala
af sig sjelfva från de ursprunglige författarne. Hvarje lärosats
kan ock på mångfaldiga sätt uttydas, ty hvardera är såsom ett
ymnighetshorn, ur hvilket hvar och en tager fram det, som
tillfredsställer eller motsvarar hans sinnelag, och han utlägger
det efter sin gåfva. Detta kan förtydligas medelst hjertats
verkan i lungan och in i densamma, och medelst lungans
återverkan af sig sjelf från hjertat. Dessa äro två särskilda
ting, men likväl ömsesidigt förenade. Lungan andas af sig
sjelf från hjertat, men hjertat andas icke medelst lungan;
om detta skedde, skulle båda stanna. Sammalunda är det
ock med hjertats verkan uti det inre och in uti hela kroppens
inre delar. Hjertat utdrifver blodet öfver allt, och de inre
delarne hämta hvar och en sin del deraf, allt efter
beskaffenheten af den nytta, som den gör, och verkar äfven i mån
deraf, följaktligen på olika sätt. Detta kan också belysas
genom följande exempel: Det onda ifrån föräldrarne, som
kallas det ärftliga, verkar uti menniskan och inverkar på
menniskan, likaså det goda af Herren; detta senare verkar
ofvanifrån eller inifrån, det förra nedanifrån eller utifrån.
Om det onda verkade förmedelst menniskan, så kunde hon
icke omskapas (bättras) och hon vore då ej tillräknelig
Likaledes om det goda af Herren verkade genom menniskan,
så kunde hon icke heller omskapas (bättras); men emedan
bådadera beror af menniskans fria val, blifver hön skyldig.
då hon handlar af sig sjelf från det onda, och oskyldig då
hon handlar af sig sjelf från det göda. Emedan nu det
onda är djefvulen, och det goda är Herren, så blifver hon
skyldig, om hon handlar från, djefvulen, och oskyldig om
hon handlar från Herren. Af det fria valet, söm hvarje
menniska har, kommer det, att menniskan kan omskapas;
På, samma sätt är .dermed allt inre och yttre hos menniskan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
