Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXVII.
Föga drömmande om den mina, som hade blivit grävd
under honom — ty på det att han icke skulle få någon
varning för vad som var på färde, iakttogs den djupaste
hemlighetsfullhet vid förhandlingen — stannade mr Quilp
innestängd i sitt eremitage, ostörd av någon misstanke och
högeligen belåten med utgången av sina anläggningar. Som
han var sysselsatt med att ordna några räkenskaper hade
han icke på två hela dagar avlägsnat sig från sitt tillhåll.
Den tredje dagen, som han ägnade åt denna sysselsättning,
fann honom fortfarande i strängt arbete och föga hågad för
att gå ut.
Det var dagen näst efter mr Brass’ bekännelse och
följaktligen den, som hotade med inskränkning i mr Quilps
frihet och med det plötsliga meddelandet av några ganska
obehagliga och ovälkomna omständigheter.
Han uppassades såsom vanligt av Tom Scott, som satt
nedhukad framför brasan likt en groda och tid efter annan
efterhärmade sin herres grin med en förfärlig noggrannhet,
då denne vände ryggen till. Galjonbilden hade ännu icke
försvunnit, utan stod kvar på sin gamla plats. Ansiktet,
förskräckligt tilltygat genom det flitiga användandet av den
rödglödgade eldgaffeln och därigenom att en stor spik blivit
inslagen i nästippen, hade dock ett milt småleende utbrett
över sina mindre skadade delar och tycktes, likt en
halsstar-rig martyr, utmana sin bödel till uppfinnandet av nya
skymfliga tillmälen.
Dagen var även i stadens högst belägna och ljusaste
delar fuktig, mörk, kall och dyster. På detta låglänta och
sumpiga ställe fyllde dimman varje vinkel och vrå med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
