Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GAMLA ANTIKVITETSHANDELN
L.
Sedan mrs Quilp återhämtat sig från sitt svimningsanfall,
satt hon under tårfull tystnad och lyssnade ödmjukt till sin
herres och mans förebråelser.
Dessa framställde mr Quilp med den yttersta livlighet och
snabbhet och med många förvridningar av lemmar och
ansikte, men jamaicarommen och glädjen över att så
fullkomligt hava gäckat deras förhoppningar avkylde så småningom
hans vrede, vilken från ursinnig hetta så småningom
övergick till hån och flin.
»Såå, du trodde att jag*var död», sade Quilp. »Du trodde
att du var änka, vad? Ha, ha, ha, din häxa!»
»Sannerligen Quilp», svarade hans hustru, »är jag icke
mycket ledsen —»
»Vem tvivlar på det?» skrek dvärgen. »Du ledsen! Ja
visst är du det!»
»Jag menar inte ledsen därför, att du kommit hem igen»,
sade hans hustru, »men ledsen därför att jag skulle bli
föranledd till en sådan förmodan. Det gläder mig att se dig,
Quilp. Men hur kunde du fara bort så långt utan att säga
ett ord. Hur kunde du vara så grym, Quilp?»
»Hur kunde jag vara så grym!» skrek dvärgen. »Därför
att det föll mig in. Det faller mig in nu. Nu tänker jag gå
min väg igen.»
»Inte nu, inte nu !»
»Jo, nu. Jag beger mig av genast. Jag tänker bo var det
faller mig in — på varvet. På kontoret — och leva som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
