Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXII.
Mrs Jarleys vrede var utom all beskrivning, då hon fick
veta, att man hade hotat henne med skymfen av stock och
botgöring. Den äkta och enda Jarley utsatt för
allmänhetens hån, gäckad av barn och begabbad av rättstjänare!
Och miss Monflathers, den djärva varelsen, som understöd
sig att i sin inbillning frambesvärja den förnedrande
tavlan ! »Jag är nära nog frestad», sade mrs Jarley, som var
färdig att remna under styrkan av sin förbittring och
svagheten i sina medel till hämnd, »att bli ateist, då jag tänker
på det!»
Men i stället för att välja denna utväg till vedergällning
tog mrs Jarley vid närmare eftertanke fram den misstänkta
buteljen, lät sätta fram glas på sin älsklingstrumma,
tillkallade sina drabanter och berättade dem flera gånger ord
för ord den skymf hon lidit. Sedan detta var gjort, bad hon
dem med ett slags djup förtvivlan att dricka; därpå
skrattade hon, så grät hon, så tog hon sig en liten klunk, och
på detta sätt fortfor den värda frun så småningom med
tilltagande leenden och avtagande tårar, tills hon slutligen icke
kunde skratta nog åt miss Monflathers, vilken, från att
vara föremål för en grym förbittring, blev ett föremål för
idel åtlöje och förakt.
»Jag undrar just vem som står sig bäst av oss», sade
mrs Jarley, »hon eller jag? Det är inte värt att prata,
förrän allt är sagt och gjort, och om hon pratar om att
sätta mig i stocken, så vet jag inte varför jag inte kan tala
om att sätta henne i stocken, för det vore mycket roligare,
om vi komme därhän. Men, Herre Gud, vad tjänar det till
i alla fall!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
