- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
543

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - Noter till tredje boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Septidi, Octidi, Nonidi och Décadi, hvilken sistnämda skulle vara
officiell hvilodag. Till de 12 månaderna lades i slutet af hvarje
år 5 dagar, kallade sansculottider (sans-culottides). Hvart fjärde
år var skottår (sextile), och då tillades en sjätte sansculottide,
kallad Revolutionsdagen. En period af 4 år skulle kallas en
Franciade, till minne af att revolutionen fullbordats på 4 år.
Meningen var, att decimalsystemet jämväl skulle tillämpas på dygnets
indelning, så att detta skulle bestå af 10 timmar och dessa åter
delas i 10-delar, 100-delar (minuter) o. s. v., men detta skulle dock
ej ske förr än med början af år III. Den nya kalenderns dagar
buro namn ej af människor utan af naturföremål, t. ex. drufva,
safran, åsna, oxe,
utom sansculottiderna, som voro helgade åt:
dygden, snillet, arbetet, den allmänna meningen och belöningarna.
Genom lagen af den 18 Floréal 1794 (om det högsta väsendet)
invigdes dekaddagarna till firandet af: Det högsta väsendet och
naturen, människoslägtet, franska folket, mänsklighetens välgörare,
frihetens martyrer, frihet och jämlikhet, republiken, verldens
frihet, fosterlandskärleken, hatet mot tyranner och förrädare
o. s. v.,
hvarjämte påbjöds, att den 14 Juli, den 10 Augusti, den 21 Januari
och den 31 Maj skulle vara årliga högtidsdagar. Med år 1805
upphörde den nya kalendern att tillämpas, och med den 1 Januari
1806 återstäldes den gregorianska.

III) (Hänvisning fr. s. 530.) Klubbväsendet spelade
naturligtvis under direktoriet ej samma roll som förut, men åtskilliga klubbar
förekommo dock. Baboeuf och hans vänner bildade den s. k.
Panthéonklubben, en gengångare af cordeliererna, men den
upplöstes den 27 Febr. 1796. Den liberala oppositionen af 1797
bildade Clichyklubben, en ny feuillanterklubb, emot hvilken
direktoriets parti uppstälde Salmklubben. Slutligen gjorde det 1799
framträdande radikala partiet i Juni detta år ett försök att
återupplifva Jakobinerklubben genom det s. k. Manègesällskapet, som
hade sitt namn af sin samlingsal: den konstituerande
nationalförsamlingens lokal; men Sieyès och Fouché läto den 13 Aug. stänga
denna klubb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free