Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
länge ryggat tillbaka för ett öppet anfall på sina fiender,
om ej underrättelserna från krigsskådeplatsen drifvit honom
framåt. Han hade alltid med afseende på kriget visat sig
misströstande, men alla hans olycksprofetior kommo på skam,
då general Jourdan den 26 Juni vann segern vid Fleurus,
hvilken medförde hela Belgiens återeröfring. Härigenom
stärktes hans motparti inom välfärdsutskottet, särskildt Carnot, och
Barère retade honom ej litet genom sina högtrafvande
segerrapporter till konventet — Barères »carmagnoler», som man
kallade dem[1]. Hans ständiga fruktan att se sin ära
undanskymmas af krigets lagrar stegrades nu nästan till monomani.
Och ej nog härmed: de friska segervindarna voro också det
bästa medlet att skingra skräckväldets osunda dimmor, ty
genom de glada budskapen höjdes folkets lifskraft, men det
robespierreska tyranniet kunde ej bestå utan en allmän
försoffning, och för de farhågor gentemot utlandet, som varit
skräckväldets förevändning, fans ej mer någon plats. Det
blef därför nödvändigt för honom att söka förskaffa en
skyndsam och fullständig seger åt sitt system, men osäker som
han var, så snart det kom till praktiska frågor, synes han
icke ens nu haft detta fullt klart för sig själf. Hvad som
föresväfvade honom var emellertid antagligen: fred med
utlandet, konventets fullständiga förslafvande genom nya
proskriptioner, befästandet af välfärdsutskottets allmakt, men med
honom såsom dess erkända öfverhufvud, den rousseauska
jämlikhetsstatens fullständiga realiserande medelst en
järnhård centralisation och ett ordnadt skräckvälde samt
slutligen honom själf såsom demokratiens andliga och verldsliga
representant, ensam höjande sig öfver den allmänna nivån.
I samråd med sina trogna uppgjorde han
proskriptionslistor, som skola hafva upptagit 30 konventsledamöter, och i
jakobinerklubben sökte han genom förtäckta utfall förbereda
sinnena på den nya proskriptionen. Bland konventets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
