Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 1. Det gamla samhällets fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befria sig från Necker samt återinföra ståndsindelningen eller
kanske till och med upplösa riksdagen. Själen i denna intrig
voro, enligt den skarpsynte amerikanaren Morris,
drottningen och grefven af Artois. Till högsta ledare af
företaget hade man utsett marskalk de Broglie, åt hvilken
befälet öfver trupperna anförtroddes, samt Marie-Antoinettes
gamla förtrogna, baron de Breteuil, hvilken i följd af en
tvist med Brienne lemnat ministären, men nu skulle
återinträda i den samma i egenskap af chef. Hvad Ludvig XVI
angår synes han hafva alldeles öfverväldigats af de
svårigheter, som nu från alla håll störtade öfver honom, och han
var därför mer än någonsin ett viljelöst redskap för sin
omgifnings intriger[1].
Nationalförsamlingen var ej okunnig om de planer, som
förehades, och de uppfylde såsom naturligt var hennes
reformvänliga medlemmar med den lifligaste oro. Bättre än någon
annan förstod Mirabeau situationens allvar. Han fruktade ej
blott, att det tredje ståndets kufvande skulle hindra
Frankrikes pånyttfödelse; han fruktade äfven dess seger, ifall
konungamakten oåterkalleligen förbunde sitt öde med
aristokratiens. Genomträngd af dessa känslor förmådde han den
8 Juli församlingen att till konungen afgifva en adress, genom
hvilken denne i på en gång fasta och försonliga ordalag
uppmanades att bortsända trupperna, men då konungen svarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
