Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre på. Hon ville bara komma bort från snickarns.
Hennes stackars hjärna hörde icke till de klaraste. I
somliga praktiska ting såsom när det gällde att laga
mat föreföll hon normal, i fråga om att sy kläder och
montera visade hon nästan fanatisk begåvning utom i
att välja färg, men annars föreföll det som om det
fanns gott om mörka fläckar i hennes själsliv. Hon
hade svårt att dra ut konsekvenser av sina handlingar,
gjorde sig aldrig reda för följderna, lydde mest
impulser. När hon nu hade en riktig mamma, som säkert
höll av henne, föreföll det henne enkelt och naturligt,
att hon sökte upp henne. Att denna var gift med en
mästerlots betydde bara, att det var hennes far, som
kanske inte ville låtsas om henne. Hon begrep, att hon
måste vara försiktig. Det var allt. Sin riktiga mamma
måste hon dock se.
»Det var rysligt vad det är långt till Sjöbergs», sade
hon, när de gått en stund.
»Vi är snart där», svarade Anna. Hon önskade, att
Tallholmen varit många mil i omkrets så de bara
kunnat gå och gå. Ett tag funderade hon på att ro över
flickan till Solö och släppa henne där för att få henne
undan, vinna tid för ögonblicket, för att tänka. Hon
förstod, att det icke skulle gå. Flickan skulle
naturligtvis fråga i stugorna där efter mästerlotsen Sjöberg,
och så hade man eländet igen. Nej, det fanns
ingenting annat än att lämna flickan kvar på Tallholmen och
själv ge sig över till Solö och be om hjälp hos
missionspredikanten. Han måste rädda henne. Här på
Tallholmen kunde de icke hålla på att vandra runt i
evighet, upp och ner i bukter och slingringar mellan
stugorna.
Anna mötte bekanta. De tittade nyfiket på flickan
med gröna plymen. När som helst kunde det falla den
där underliga varelsen in att fråga efter mästerlotsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
