Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
UTAN FRESTELSER
Ute på Måsklubben började Anna för första gången
i sitt liv få ro i sin själ. Redan från början kände
hon det, och det ökades för var dag.
Hon förstod inte själv varifrån det kom. Måsklubb
gick inte på långa tag upp mot Grålöga eller
Tallholmen och ändå kunde inte Anna minnas, att hon
någonsin känt sig så nöjd. Måsklubb var inte annat än en
stor, kal klippa med tio, elva stugor, fyrtorn och
signalmaster. Kargheten kunde knappt vara fullständigare.
Granit överallt, tillslipad av havets slickande genom
århundradens århundraden och här och där spräckt av
isen i långa, nyckfulla sprickor. Den smula jord, som
så småningom samlat sig i skrevorna, hade flitiga och
ömma händer burit upp kring flera av stugorna så
mycket att man kunde få litet grönt och några blommor
på sommaren. Här hade man lärt sig hålla av och älska
det, som fanns sparsamt av, och när första crocusarna
började sticka fram sina gula och violettblå huvuden
i den jordsmula, som gick under det stolta namnet
»fyrmästarns rabatt» på den allra soligaste sidan av
dennes stuga, måste Måsklubbs beboare dit och titta
varenda en på livets uppvaknande härlighet.
Den stuga Albert lyckats få för sig och de sina efter
en av fyrfolket, som flyttat till Solö, bjöd icke på
någon rabatt utanför, men inuti var den riktigt hemtrev-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
