- Project Runeberg -  Vaciski latviska vardnica /
244

(1944) Author: Jekabs Dravnieks - Tema: Dictionaries, Latvia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - geziert ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

geziert — Glasperle

geziert’, adj. klīrlgs, mākslots.

Gezisch’e, n. -s, šņākšana, f.

Gezit’ter, n. -s, drebēšana, f.

Gezücht’, n. -(e)s, dzimums, m.;
perek-lis, m.

Gezwei’ge, n. -s, 1. (koka) zari, m. pl ;
2. (ragu) izzarojums, m.

Gezwit’scher, n. -s, čivināšana, f.

gezwun’gen v. zwingen.

Gezwung’enheit, f. piespiestība, f.

Ghet’to, n. -s, pl. -s, geto, m. (žīdu
pilsētas daļa, piem, Romā).

Gicht, f. «., ģikts, f.; kaulu sāpes, f. pl.;
dzirkste, f.; - eines Schachtofens,
stāv-cepļa mute, f.

Gicht’schmerz, m. kaulu sāpes, f. pl.

Gie’bel, m. -s, pl. ģēvele, f.; zelminis,
m.; jumtgale, f.

Giebel’[|wand, f. zelmiņa siena, f.

Gier, f. kāre, f.; kārība, f.

gie’rig, adj. 1. (begierig) kārīgs, alkans;
2. (gefräßig) ēdelīgs.

Gle’rigkeit, f. », 1. (Begierde) kārīgums,
m.j 2. (Gefräßigkeit) ēdelīgums, m.

Gieß’|jbach, m. strauts, m.

gie’ßen, I. v. a. (gie’ße; goß;
gegos’-sen) 1. liet (z. B. ūdeni glāzē); stark
gāzt; das Glas voll », pieliet glāzi;
2. (Metalle) liet, izliet; II. v. n.
laistīt; III. v. imp. es gießt, lietus stipri
līst; es gießt in Strömen, lietus gāžas.

Gie’ßen, n. -s, liešana, f.

Gie’ßer, m. -s, pl. », lējējs, m.

Gießerei’, f. pl. -en, lietuve, f.;
(Schriftgießerei) burtu lietuve, f.

Gieß’||kanne, f. laistīkla, f. -löffei, m.
lejamā kaŗote. -mutter, f. matrica, f.

Gift, n. -(e)s, pl. -e, inde, f.; nāveklis,
m.

giftig, adj. indīgs, nāvīgs.

Giftigkeit, f. indīgums, m.

Gift’kraut, n. nāves zāle, f. -mischer, m.
-s, pl. nozāļotājs, m.; nāves zāļu
pagatavotājs, m. -mischerei, f. pl.
-en, nozāļošana, f.

Gigant’, m. -en, pl. -en, milzis, m.

Gi’gerl, m. u. n. -s, pl. āksts, m.

Gil’de, f. pl. -n, ģilde, f.; amatnieku
vai tirgotāju savienība, f.

Gim’pel, m. -s, pl. 1. (Vogel) sniedze,
f.; 2. fig. (Einfaltspinsel) muļķis, m.

ging v. gehen.

Gin’ster, m. -s, irbenes, f. pl.

Gip’fel, m. -s, pl. 1. virsotne, f.;
galotne, f.; 2. er stand auf dem - seines
Ruhmes, viņš atradās savas slavas
augstumos; ~ der Geschmacklosigkeit,
bezgaumes pārmērība, f.

gip’feln, v. n. u. refl. (sich) pacelties
(augstumā), sasniegt augstāko pakāpi;

fig. die deutsche Literatur gipfelt in
Goethe, vācu literātūra sasniedz ar
Gēti savu augstāko pakāpi.
Gipfelpunkt, m. gala punkts, m.; aug-

stākā pakāpe.
Gips, m. -(s)es, pl. -(s)e, ģipsis, m.
Gips’||ērde, .f. ģipša zeme, f.; zemains
ģipsis.

Giraffe, f. pl. -n, žirafe, f.

Girant [ji-ļ, m. -en, pl. -en, žirants, m.;

vekseļu pārdevējs, m.
Girāt’ [ji-J, m. -en, pl. -en, žirāts, m.
Girlan’de, f. pl. -n, puķu vija, f.
gir’ren, v. n. dūdot,
gisch’en, v. n. putot.
Gischt, m. -(e)s, pl. -e, putas, f. pl.
Gitar’re, f. pl. -n, ģitare, f.
Git’ter, n. -s, pl. trelliņi, m. pl.;
restes, f. pl.

Glanz, m. -es, 1. spīdums, m.; spodrums,
m.; spožums, m.; den - verlieren,
ap-milzt, vairs nespīdēt.
Glanz’bürste, f. spodrināmā suka.
glän’zen, v. n. spīdēt, mirdzēt, spīguļot;
laistīties; fig. sein Gesicht glänzte vor
Freude, vaigs viņam aiz prieka
mirdzēja; prv. es. ist nicht alles Gold,
was glänzt, viss nav zelts, kas spīd.
glänzend, adj. spīdošs, spīdīgs;
(glanzvoll) spožs,
glanz’erfüllt, adj. spožs, spožuma pilns.
Glanz’||leinwand, f. spīdīgs audekls,
glanz’lös, adj. 1. apmilzis, nespodrs; 2. fig.

(unscheinbar) bezspožuma-.
Glanz’||lösigkeit, f. spīduma trūkums,
m.

glanz’voll, adj. spožs.
Glas, n. -(s)es, pl. Glä’ser, 1. (Stoff)
stikls, m.; geschliffenes-, slīpēts stikls;
2. (zum Trinken) glāze, f.; ein » Wein,
glāze vīna; zwei » Bier, divas glāzes
alus.

Glas’arbeit, f. stikla izstrādājums, m.
glas’ārtig, adj. stiklam līdzīgs, stiklains.
Glas’lļauge, n. stikla acs, f.
Glas’||bläser, m. stikla pūtējs, m.
Gläs’chen, n. -s, pl. glāzīte, f. ; fam.
ein - über den Durst trinken, iemest
glāzīti par daudz.
Glā’ser, m. -s, pl. glāznieks, m.;
stiklinieks, m. -arbeit, f. glāznieka darbs,
m.

glä’sern, adj. stikla-, stiklains; fig. -es

Auge, kosa acs.
glas’grün, adj. stikla krāsā.
Glas’||handel, m. stikla tirdzniecība, f.
gla’sieren, n. a. vāpēt, glazēt.
Glas’||perle, f. stikla pērle, f.; krelle, f.;
-Sachen, f. pl. stikla lietas, f. pl. -sand,
m. stikla smiltis, f. pl. -scheibe, f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/delv1944/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free