Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu öfverens derom att prestbytem Johanni berättelse, omnämnd
■af Papias, ej passar in på det evangelium, de kristne nu kalla
Marci.
En annan sak — språket, på hvilka -de fyra evangelierna
är skrifvet, är också ett bevis mot deras avtentisitet. Af Josefus,
en judisk historieskrifvare strax efter Kristus, veta vi, att
judarne i allmänhet voro okunniga i det grekiska språket.
Josefus säger, att utom honom endast två eller tre judar
lyckats-lära sig det grekiska språket, hvilket antagligen berodde på
rabbinernas barbariska aversion för den irämmande literaturen.
Om ock denna Josefi uppgift ej är så tillförlitlig, torde den
dock ej vara alldes utan skäl. Hur egendomligt förefaller det
ej, säger miss Annie Besant, att gallileiske fiskare, enligt ApG.
4:13 "olärde och okunnige män," skulle ha öfverträffat hela
sin nation och skrifvit religionsfilosofiska och historiska
afhandlingar! eller att Matheus, en publikan, en medlem af judarnes
mest föraktade klass, skulle likaledes ha skrifvit en historia på
lamma främmande tungomål. De lefde bland judar, de verkade
bland judar, de predikade för judar — 8 år efter Jesu död
förebrådde de Petrus, att han ätit med oomskurna (Gal. 2: 9)
— 2 7 år derefter finna vi dem ännu kvar i Jerusalem, lärande
judarne och omsorgsfullt fullgörande lagjn (ApG. 11: 18-24)
och efter denna tid, då de måste hafva varit till åren komne
höra vi ingenting mer af dem. Men är det väl troligt, att de
sedan skulle ha lemnat den judiska sfer, i hvilkan de hela sitt
lif lefvat och verkat, och författat skrifter, ej på det språk, som
kunde förstås af dem, bland hvilka de lefde, utan skrifva på
ett främmande tungomål, hvilket deras omgifning ej förstod.
I den första kristna kyrkan har den muntliga traditionen
spelat en stor rol ja, liksom ännu i dag är förhällandet
med braminernas undervisning af Vedas "sånger i Indien, så
torde de första kristna lärarne ha meddelat undervisningen,
muntligt, hvarvid man naturligtvis då mest rörde sig om Jesu
lif, kring hvilket legenderna anknöto sig. Katekumerna eller
läijungarne ante.knade på små lappar, hvad som lärdes och
dessa anteckningar passerade från hand till hand, förökades
med andra uttalanden och så uppstodo er) mängd småskrifter,
som uppkallades efter lärarne, efter apostlarne. Sà samlades
dessa uttalanden, utvaldes, ordnades och sattes i ett system
och blefvo evangelier. Låtom oss ej glömma, att någon
boktryckerikonst den tiden ej fans, utan att alla urkunder skrefvo**
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
