- Project Runeberg -  De tre kuttrarne /
66

(1853) [MARC] Author: Frederick Marryat
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66
”Han vill inte yppa det,” svarade fru Lascelles; ”men
jag- tror mig- veta, att det är Blarney.”
”Blaney lär ni mena,” yttrade miss Ossulton, ”saken
har dock nu gått så långt. Cecilia, vi skola gå i land vid
Torbay och vänta tills jakten återkommer med lord B. Jag
tycker inte om slika upptåg; de kunna gå an för enkor
och folk utan rang.”
Nu var fru Lascelles ledsen att finna miss Ossulton så
lugn och belåten. Hon var henne en smula agg skyldig
och önskade hämnas. Huru långt fru Lascelles kunnat gå,
vill jag ej åtaga mig att säga; men visst är, alt miss Os-
sultons sista vink icke litet stadgade hennes beslut. Hon
tog sin hufva, gick upp på däck och lät Pickersgill genast
veta, det han ej kunde fägna henne eller Cecilia mer, ån
om han satte en skrämma i miss Ossulton, som, i tanke
att alltihop vore clt puls, hade fullt återvunnit sitt lynne;
talade om hennes högmod och elakhet, samt önskade att
hon måtte erhålla en nyttig lexa. Häraf blef följden den,
att fru Lascelles, för att bringa sin hämd i gång, blott-
ställde sig ända derhän, alt hon lemnade sitt förtroende åt
smyghandlaren i stället.
”Fru Lascelles,” utlät sig denne, ”jag torde blifva i
tillfälle att lyda er och på samma gång förena affärer med
nöje.”
Efter ett kort samtal, ankrade jakten vid Torbay. Det
var då ungefär två timmar till solens nedgång. Så snart
seglen voro beslagna, kommo ett par der bosatta herrar
om bord för att hembära lorden sin vördnad; och då Pic-
kersgill genom Cecilia fått veta, alt hennes far ej vore be-
kant med någon af ställets invånare, mottog han dem per-
sonligt; begärde fram vin och bad dem skicka bort sin
båt, enär hans egen skulle gå i land. Smyghandlarne dro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/de3kuttrar/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free