- Project Runeberg -  De tre kuttrarne /
32

(1853) [MARC] Author: Frederick Marryat
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32
kunnat beordras, samt bibehåller sin ställning i trots af
storm, tidvatten och sjömist; kustbevakningens samtliga
fartyg känna honom tillräckligt, men kunna ej vidröra en
skuta med ballast, om hon ej hade större besättning om
bord än lästetalet medger. Han känner hvarje bugt, smyg-
hål och vrå på kusten; huru tidvattnen inlöpa — fullt,
halft, ebb eller flod. Detta utgör hans värde. Hans namn
är Morrison.
Du finner att Jack Pickcrsgill har två ypperliga med-
hjelpare i Corbett och Morrison; hans öfriga karlar äro go-
da sjömän, raska och lydiga, hvilket är allt det han for-
drar. Jag skall ej presentera dem serskildt.
”Nu må ni skaffa er ett nytt halfstop, mina gossar,
och det måste bli det sista; tidvattnet stiger fort, om en
half timma äro vi flott, och ha just den vind vi behöfva.
Morrison, Tå vi nederbörd, eller hur?"
”Jag såg mig nyss en smula omkring, och vore det
någon annan månad af året, skulle jag svara ja; men April
är inte alt lita på, kapten. Icke förty, lofvar jag er, om det
blåser upp, en dimma om tre timmar härefter.
”Det är likså bra, Corbett, har du gjort upp med
Duval?"
”Ja, efter mer buller och bång än ett plötsligt allarm
på börsen skulle göra i England. Han väsnades och käbb-
lade en hel timma, och jag fann att jag, utan något af-
drag, ej kunde uppgöra saken.”
”Hur stort var det?”
”Sjutton sous,” inföll Corbett skrattande.
”Och det höll han till godo?” frågade Pickersgill.
”Ja det var allt hvad han kundo räkna sig till godo;
två af knifvarne voro litet rostiga. Men han ville ständigt
pruta: han kan inte lefva förnöjd annars. Jag tror sanner-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/de3kuttrar/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free