- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
324

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som fartyget låg för ankar tvenne timmars väg
från kusten, hade vi tid nog, att observera såväl båten
som dess manskap, emedan floden utomdess förde den
mera ostvart om den förra slupen, och de derföre
måste fara längs efter kusten, för att komma på samma
ställe, der denna hade landat. Kaptenen såg hvilka
som voro i båten och försäkrade mig, att ibland dem
voro trenne bra karlar, hvilka blifvit narrade, att
deltaga i de öfrigas komplott Hvad likväl befölhafvaren
öfver manskapet beträffade, som var högbåtsmannen
ombord, så var han, liksom de öfriga, för mycket att
frukta, för att vi icke skulle vänta oss ett förtvifladt
motstånd af dem. Kaptenen mente således, att de voro
oss öfverlägsna.

Jag smålog och sade till honom, att menniskor i
vår belägenhet icke kände till någon fruktan, ty då
hvaije annan belägenhet kunde anses fördelaktigare än
vår, måste vi anse allt, som mötte oss, vare sig lif eller
död, för en befrielse. Jag frågade honom tillika, hvad
han tänkte om min erfarenhet, och om icke min
befrielse vore värd ett högt pris. Och, herr kapten,
fortfor jag, hvart hår då er tro tagit vägen, då ni nysa
mente, att jag fått behålla lifvet, för att rädda ert, en
-tro, till hvilken ni nyss satte så mycken tillit? Jag,
för min del, ser endast en obehaglighet i hela saken. —»
Och hvilken då? frågade han.

«Jo, att det ibland manskapet finnes trenne bra
karlar, hvilka man måste skona. Hade de allesammans
tillhört afekummet af er besättning, skulle jag ha trott,
att Försynen skilj t dem från de öfriga, för att
öfver-lemna dem i våra händer; ty räkna derpå: den, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free