Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Derefter tänkte jag, att det eller de fartyg, som
ät-följt det förolyckade, kört nödskotten och räddat det
sistnämndes besättning.
En annan gäng förmodade jag, att allesammans
be-gifvit sig i slupen, men af strömdraget blifvit bortförda
till hafe, der de skulle finna död, eller af hungern
tvingas till den förförliga utvägen att uppäta
hvarandra.
Allt detta var likväl endast gissningar, och min
belägenhet tillät mig endast att beklaga de arma
varelsernas olycka.
Denna händelse medförde emellertid det goda för
mig, att den gjorde mig allt tacksammare mot Gud,
hvars omvårdnad för mig så ädelmodigt låtit mig allena
räddas vid denna kust, under det att besättningen på
tvänne fartyg förolyckats mot densamma.
Jag hämtade häraf den lärdom, att Gud sällan försätter
oss i en så olycklig belägenhet, att vi i den icke finna någon
orsak att tacka honom och att inse, huru många af
våra medmenniskor befinna sig i långt svårare
omständigheter.
Så förhöll det sig äfven med manskapet på det nu
förolyckade fartyget, ty troligen kom ingen derifrån med
lifvet, såvida icke det medseglande fartyget räddat dem.
Detta var likväl endast en möjlighet, ty ännu hade jag
icke märkt minsta tecken till något dylikt.
Jag söker förgäfves ord att skildra de vidunderliga
önskningar och begär, som till följe af detta
skeppsbrott väcktes i min själ. Huru ofta utropade jag icke:
"Ack, om endast en enda menniska på detta fartyg blif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
