Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 59. Strid och seger - 60. Ett återseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en eller annan af dem, som möjligen ännu vore i
lifvet, men skotten tycktes hafva varit ögonblickligen
dödande, och lika litet hade Fredags jaktknif skonat
sina otfer. Två lågo i dödskampen. Robinson göt
vin i deras mun, tvättade deras sår och sökte
lindra deras smärtor, så godt han kunde, men de
dogo båda under hans behandling. Robinsons
seger skänkte honom ingen oblandad glädje: tjugu
vildar lågo döda på stranden.
Spanjoren hade åter segnat ner på sanden: han
var så matt, att han ej förmådde hålla sig på
benen.
redag kastade hotfulla blickar på de bort-
ilande kanoterna och ville, att Robinson
skulle med kanonen skjuta dem alla i sank. Denne
vägrade bestämdt.
— H varför skulle vi onödigtvis taga likars lif’?
sade han.
— Kunna komma tillbaka, kazika, många, många,
hela sanden full! Mycket många båtar!
Robinson klappade honom på axeln och
skrattade, när han pekade på spanjoren.
— Men så äro vi också hälften fler än i morse,
sade han. Vi kunna nu våga en dust med en
SEXTIONDE KAPITLET.
Ett återseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
