Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Robinson i lifsfara - 56. Flyttningsbestyr och byggnadsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i sanden och hade fotfäste, innan nästa bölja
hunnit fram. Men så lycklig var icke Robinson.
Samma bölja, som vräkte honom i land, tog honom
med sig ut igen. Fredag såg kazika försvinna i
de fräsande vattenmassorna; han stod stum och
stel, och de svarta ögonen stirrade i ängslig
väntan. Han stod med spända muskler som en katt,
färdig till språng. Då syntes i skummet en arm
och ett hufvud; de lyftes högre, och ännu en gång
kastades Robinson af en våg upp på kusten. Det
hade Fredag väntat. Han gaf upp ett äkta
indiantjut, flög ned som en tiger och grep sin herre,
innan den fallande böljan åter kunde suga honom
till sig. Ännu ett karlatag — och båda voro utanför
bränningens räckvidd.
Länge sysslade Fredag med kazikas till
utseendet liflösa kropp, gned och rullade honom, innan
han fick lif i honom. Men det gick till slut, och
Fredag pysslade om honom med moderlig ömhet.
Om natten sof han lugnt och godt vid Fredags sida,
och när morgonen rann upp, var han åter frisk
och sund som vanligt. Nu hade Fredag i sin tur
räddat hans lif. Och nu kunde intet slita deras
vänskapsband: det var knutet för lifvet.
FEMTI OSJETTE KAPITLET.
Flyttningsbestyr och byggnadsarbeten.
nder nattens lopp lade sig stormen. När
Robinson och Fredag på morgonen kommo
ned till stranden, hade vraket emellertid försvunnit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
