- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
247

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1834.] INDIANERNAS FATTIGDOM. 247
(sannolikt från en äldre tertiärtid) hvaraf dessa öar bestå. När
vi kommo till Lemuy hade vi mycken svårighet att finna något
ställe att uppslå våra tält på, ty det var springflod och landet var
skogbevuxet ända ned till vattenbrynet. Inom kort voro vi om-
gifna af en stor grupp af nästan fullblods-indianer. De voro myc-
ket förvånade öfver vår ankomst och sade till hvarandra: ”Der ha
vi skälet hvarför vi nyligen sett så många papegojor; cheucaun
(en underlig rödbröstad liten fågel, som bebor den tjocka skogen
och har ett mycket eget läte) har icke skrikit’Åkta er!’för intet”.
De blefvo snart ifriga att få byta. Pengar voro knappast värda
någonting, men deras begär efter tobak var något alldeles utom-
ordentligt. Näst tobak i värde kom indigo, derefter cayennepeppar,
gamla kläder och krut. Den sistnämda artiklen begärdes af en
mycket oskyldig anledning; ty hvarje socken har ett socken-gevär
och krutet behöfdes för att lossa skott på deras helg- och hög-
tidsdagar.
Folket lefver här hufvudsakligen på skaldjur och potäter. På
vissa tider fånga de också i "corrales”, eller inhägnader under vatt-
net, flera slags fisk, som qvarstanna på dybankarne, när ebben in-
träder. Somliga ega höns, får, getter, svin, hästar oeh hornbo-
skap ; och antydes deras mängd af den ordning, i hvilken jag upp-
räknat dem. Jag såg aldrig någon ting mera förbindligt och öd-
mjukt än dessa menniskors beteende. De började vanligen med
att försäkra, att de voro fattiga indianer på platsen och icke span-
jorer och att de voro i stort behof af tobak och andra öfverflöds-
artiklar. På Caylen, den sydligaste ön, köpte sjömännen för ett
stycke tobak, värdt 12 öre, två höns, af hvilka den ena,^ sade in-
dianen, hade skinn emellan tårna och befans vara en ståtlig and.
Med några bomullnäsdukar, värda ett par riksdaler, köpte man sig
tre stycken får och en stor knippa lök. Skeppsbåten låg på detta
ställe till ankars ett stycke från stranden och då vi hyste någon
farhåga för hans säkerhet för röfvare under natten, underrättade
vår lots, mr. Douglas, distriktets ordningsman, att vi alltid utstälde
skiltvakter med laddade gevär; och som dessa icke förstodo spanska,
skulle de helt säkert skjuta de personer, hvilka de sågo närma sig
i mörkret. Ordningsmannen erkände med mycken foglighet den
fullkomliga lämpligheten af denna anordning och lofvade oss att
ingen alls skulle gå ut ur sitt hus om natten. .
Under de påföljande fyra dagarne fortforo vi att segla söder-
ut. Landets utseende förblef i allmänhet detsamma, men det var
mycket mindre tätt bebygdt. På den stora ön Tanqrn fans knap-
past en enda uthuggen fläck och träden utsträckte pa alla sidor
sina grenar öfver hafsstranden. Jag såg en dag vaxa pa sand-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free