Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1833.]
GAUCHOS SÅTT ATT BIDA. 135
bo tätt under hästens nos, hvarvid den unga fålen kastade sig åt
sidan som ett rådjur, och hvad ryttaren angick, så kan man endast
säga, att han spratt till och blef skrämd på samma gång som hästen.
I Chile och Peru gör man sig mera besvär med hästens in-
ridning än i La Plata och detta är tydligen en följd af landets
oländigare natur. I Chile anses en häst icke för fullkomligt in-
riden, förr än han under fullaste fart kan fås att stanna på något
bestämdt ställe, till exempel på en på marken lagd kappa. ^ Eller
låter man honom springa emot en mur och hejdar honom så tvärt,
att han stegrande sig snuddar mot dess yta med hofvarne. Jag
har sett en häst, som var full af eld och likväl blott styrdes med
pekfingret och tummen, ridas i fullt galopp öfver en gård och der-
efter i full fart göra volt omkring hörnstolpen på en veranda,
men på så jemt afstånd, att ryttaren med sin utsträckta arm allt-
jemt med ett finger vidrörde stolpen, hvarefter han gjorde en half-
volt i luften och med andra armen utsträckt på samma vis, med
förvånande styrka red volt i motsatt riktning.
En sådan häst. är väl inriden och fastän detta i början kan
tyckas onödigt, så är det likväl långt derifrån; ty det är blott att’
drifva till sin fulländning det, som dagligen är ett nödvändigt
behof. När en stut hejdats och fångats med lasson, så galopperar
han ibland kring i en krets och då hästen blir skrämd af den
häftiga påkänningen vill han icke gerna vända sig kring likt en
hjulaxel, om han icke är väl inriden. Genom uraktlåtenhet häraf
ha flera personer blifvit dödade; ty om lasson får sno sig blott ett
slag kring ryttarens kropp, så skäres denna nästan ögonblickligen i tu
till följe af de två mot hvarandra sträfvande djurens styrka. Kapp-
löpningarne utföras äfven efter samma grundsats, i det banan blott
är tre eller fyra hundra alnar lång och man helst vill hafva hästar,
som kunna taga en snabb ansats. Kapplöpningshästame öfvas der-
före icke blott att stå, så att deras hofvar vidröra en lime, utan
äfven att flytta alla fyra fotterna tillsamman så att de i första
språnget kunna bringa bakdelens bela kraft i full verksamhet.
Chile hörde jag en anekdot, som jag tror är sann och som lemnar
en god upplysning om gagnet af ett väl mridet djur. En ansed
man var ute och red, samt mötte dervid två andra, af hvilka den
ena red på en häst, som den förstnämde visste hafva blifvit sig
frånstulen. Han tillropade dem och de svarade honom med att
draga sina sablar och förfölja honom. Han höll sig just natt och
jemt framför dem på sin goda och snabba häst; men då han red
förbi en tät buske, svängde han omkring den och holl plötsligt
in sin häst. Då förföljarne nu nödgades fara på sidan om honom
och förbi, sprängde han ögonblickligen rakt efter dem och begrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
