Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
[kap. IV.
FRÅN RIO NEGRO TILL BAHIA BLANCA.
liknade rund» ugnar. Vid ingången till hvardera af dessa, var en
låno- ohuzo (lans) nedstucken i jorden. Hyddorna voro fördelade
i skilda grupper, hvilka tillhörde olika kazikstammar och dessa
grupper voro åter delade i mindre, efter egarnes skyldskap. Vi
foro några mil utefter Colorado-dalen. De denne innefattande
alluvialslätterna tyckas vara bördiga och^ man anser dem vara
mycket tjenliga till sädesodling. Sedan vi vändt kosan . norr ut
från floden, kommo vi snart in på en trakt, som till sin natur-
beskaffenhet afvek från slätterna söder om floden. Landet fortfor
alltjemt att vara torrt och ofruktbart, men det bar många olika
slags växter och gräset var, ehuru brunt och visset, mera ymnigt
i samma mån, som de taggiga buskarne blefvo fåtaligare. Dessa
senare försvunno inom kort helt och hållet och lemnade slätterna
utan något snår att skyla deras nakenhet. Denna förändring i
växtligheten utmärker början af den stora mergelaflagringen, som
bildar hela pampas-slätten och betäcker Banda Orientals granit-
klippor. Från Magelhaens sund till Colorado, ett afstånd af omkring
hundrasextio mil, består marken öfverallt af klapper. Stenarne ut-
göras hufvudsakligen af porfyr och härstamma sannolikt fran Gor-
dilleran. Norr om Colorado utkilar denna bädd och stenaine
blifva ytterst små och med detsamma upphör den växtlighet, som
är utmärkande för Patagonien.
Sedan vi ridit vid pass sex mil, kommo vi till ett bredt bälte
af sandåsar, hvilket sträcker sig i öster och vester, så långt ögat
når. Då sandkullarne hvila på lera, kunna några små vattengölar
samla sig och sålunda i detta torra land bilda en ovärderlig till-
gång på sötvatten. Man lägger icke alltid tillräcklig vigt vid den
stora fördel, som uppkommer af sänkningar och höjningar i mar-
ken. De två usla källor, som funnos på den långa sträckan emellan
floderna Negro och Colorado, uppkömmo af obetydliga ojemnheter
i slätten. Utom dem skulle icke en vattendroppe hafva funnits.
Sandrefvels-bältet är omkring halfannan mil bredt. Under någon
förgången tid bildade det sannolikt kanten af en stor flodmynning,
der Colorado nu flyter. I denna trakt, der bestämda bevis på
landets i senare tider försiggångna höjning förekomma, kan nästan
ingen underlåta att anställa dylika betraktelser, om han också endast
afser landets fysiska geografi. Då vi farit öfver den sandiga trak-
ten, kommo vi om aftonen till ett af posthusen; och som de friska
hästarne betade ett stycke derifrån, beslöto vi att der tillbringa
natten.
Huset var beläget vid foten af en 1—200 fot hög ås, en
mycket märklig företeelse i detta land. Befälet på denna ”posta”
fördes af en negerlöjtnant, som var född i Afrika. Till hans heder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
