Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN JULSÅNG PÅ PROSA 15
Bokhållaren anmärkte att sädant hände bara en gång
på året.
– En klen ursäkt för att man plundrar en männi-
skas plånbok var tjugofemte december! sade Scrooge
och knäppte sin överrock ända upp under hakan, —
Men jag förmodar att ni måste ha hela dagen fri. Kom
hit så mycket tidigare i övermorgon i stället!
Bokhållaren lovade det, och Scrooge gick sin väg
brummande. Kontoret var stängt i en blink, och bok-
hållaren vars yllehalsduk hängde fram under västen
med sina långa vita ändar (han hade inte råd att bestå
sig någon överrock), slog kana nedåt Cornhill bakom
en lång rad pojkar, väl tjugo gånger efter varandra,
allt julafton till ära och skyndade sig därefter hem till
Camden-Town så fort hans ben tilläto för att leka blind-
bock hela kvällen.
Scrooge åt sin dystra middag på sitt vanliga dystra
matställe; och då han läst alla tidningar och förnöjt
sig resten av kvällen med sin kassabok, gick han hem
för att lägga sig. Han bodde i en våning som fordom
tillhört hans avlidne kompanjon. Det var en rad
skumma rum som lågo mot en gård, där huset tycktes
så litet höra hemma att man kunde frestas tro att dét
i sina yngre år lekt kurragömma med andra hus och
sedan icke hittat ut igen. Nu var huset gammalt och
ledsamt, ty ingen bodde där utom Scrooge, och alla
de andra rummen voro uthyrda till kontor. Gården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
