Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komedien och begagnade då han kom i
beröring med de muntra borgarne vid
simpla jurynämnder. — Visserligen har
han redan någon tid varit i Parlamentet.
Dock har vår stjerna ända hittills varit
en skiftande och ostadig stjerna? Hm?
En vanlig menniska skulle af detta hm?
blifvit förledd att gifva ett jakande svar.
Men Ferdinand Barnacle såg blott med
en klippsk min på advokaten då de
tillsammans gingo uppför trappan och
svarade icke ett ord.
— Just så, just så, sade advokaten, ty
han var minsann ej så lätt afsnäst, och
derföre var det också som jag talade om
att sitta in Banco för en enskildt
öfver-läggning — anseende detta för ett stort
och högtidligt tillfälle, då, såsom kapten
Macheath säger: “Domrarne mötas,
fruktansvärda att skåda!“
Med detta citat inträdde de i salongen,
hvarest de öfverraskade mr Merdle
stående med ryggen mot brasan, och sa
oer-hördt förbluffad tycktes mr Merdle bli af
hvad han hörde af citatet, att advokaten
måste gå litet bredvid sanningen och
förklara att han anfört ett yttrande af Gay.
— Visserligen icke någon af våra
West-minster Hall-auktoriteter, sade han, men
dock en man ej så aldeles utan sitt
intresse för en person med mr Merdles
utomordentligt praktiska verldskännedom.
Mr Merdle såg ut som om han tänkte
säga något, men straxt derpå som om
han icke brydde sig om det. Under tiden
anmäldes biskopen.
Biskopen kom in med mild hållning,
men raska och kraftiga steg, som om han
längtat att påtaga sina sjumils dansskor,
för att dansa verlden omkring och tillse
att hvar och en befann sig i ett
tillfredsställande tillstånd. Biskopen hade ingen
föreställning om att mr Merdles
middagsbjudning hade någon särskildt betydelse.
Hela hans väsende tycktes gå ut på att
bevisa detta. Han var rörlig och kry
och vänlig och skämtsam och blid — men
så förvånande oskyldig.
Advokaten närmade sig, för att
framställa en artig förfrågan angående fru Bi-
skopinnans helsoskick. Fru Biskopinnan
hade haft litet otur, så till vida att hon
förkylt sig vid en konfirmation, men
befann sig för öfrigt väl. Det unga
biskopliga herrskapet mådde också väl och
vistades för närvarande på landet,
sysselsatta med själavården.
Den Barnaclerska körens
representanter infunno sig dernäst: Advokaten, som
hade ett halft öga och en fjerdedels
dub-bel-lorgnett för hvar och en som kom in,
lika godt med hvem eller i hvad ämne
han talade, lyckades genom någon egen
fintlighet alltid närma sig dem, utan att
tyckas göra det med afsigt och släppte ej
af en enda af de många jurymännen, utan
att hafva sonderat dem litet hvar. Me’d
somliga af kören skrattade han åt den
sömnige parlamentsledamoten, som pratat
i nattmössan och voterat uppåt väggarne;
med andra beklagade han den påflugna
tidsandan, som ej ens kunde hindras från
att hysa ett onaturligt intresse för det
allmännas tjenst och det allmännas
medel: med läkaren hade han äfven ett litet
ord att säga angående det allmänna
helso-tillståndet, äfvensom en liten upplysning
att anhålla om, angående en man af
samma yrke, en man af obestridliga
kunskaper och mycket lefnadsvett — men dessa
egenskaper i dess högsta potens funnos,
trodde han, företrädesvis hos vissa andra
utöfvare af den helande konsten
(jurybugning) — ifrågavarande person hade
han för några dagar sedan händelsevis
kommit i beröring med och då hört
honom nämna, att han var en anhängare af
det der nya behandlingssättet, som
föreföll advokaten — hm? — godt det var
just hans tanke. Han hade hoppats, han
hade varit öfvertygad att just detta skulle
vara läkarens åsigt. Utan att göra
anspråk på att kunna döma i en tvistefråga
mellan doktorer, förekom det advokaten,
j då man såg saken blott ur sunda
förnuftets och ej det så kallade juridiska
skarpsinnets synpunkt, som vore detta nya
system ej annat än — skulle han i närvaro
i af en så hög auktoritet våga säga — ett
I narrverk? Ah! stärkt af en dylik
uppmuntran, vågade han verkligen upprepa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
