Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt, som dock ej var oförenligt med hans
majestätiska lugn.
— Fanny har karaktersstyrka och
sjelf-tillit. Amy ej, svarade mrs General.
— Ej? O mrs General, fråga
Marshal-seas stenar och jerngaller, fråga
modehandlerskan, som lärde henne att sy och
dansmästaren, som lärde hennes syster att
dansa. O mrs General, mrs General, fråga
mig, hennes far, hvad jag är henne
skyldig; hör mitt vittnesbörd, angående denna
lilla förbisedda varelses lif, ända från
hennes barndom!
Men något sådant föll ej mr Dorrit in.
Han betraktade mrs General, hvilken, lika
rak som vanligt, satt på den goda tonens
kuskbock, i det han sade:
— Det är sannt, min fru.
— Men förstå mig rätt, sade mrs
General, jag menar ej derföre, att det är
ingenting att förbättra hos Fanny. Der
finns dock materialier — ja, kanske,
nästan för mycket.
— Vill ni vara så god, min fru, och
förklara er — ha — tydligare. Jag
förstår ej riktigt hvad ni menar med att min
äldsta dotter har — hum — för mycket
materialier. Hvad för materialier?
— Fanny är för bestämd i sitt
omdöme. En fullkomligt väl uppfostrad ung
dam har cj något, disputerar aldrig.
För att ej sjelf anses mindre väl
uppfostrad, skyndade mr Dorrit att svara:
— Ni har utan tvifvel rätt, min fru.
— Jag tror det, återtog mrs General,
på sitt känslo- och uttryckslösa sätt.
— Alen ni vet, min bästa fru, sade
mr Dorrit, att mina döttrar haft den
olyckan att förlora sin högt saknade mor, när
de voro helt unga: och att, som jag först
nyligen blifvit erkänd som arfvinge till
min förmögenhet, ha de lefvat ganska
indraget hos mig, en — ha hum —
jem-förelsevis fattig, men dock alltid stolt
gentleman.
— Jag har ej glömt denna
omständighet, sade mrs General.
— Min fru, fortfor mr Dorrit,
angående min dotter Fanny, som nu är under
er ledning och ständigt liar ett sådant
exempel för sig ■—
(Mrs General tillslöt ögonen.)
— Hyser jag ingen fruktan. Fanny har
förmåga att rätta sig efter
omständigheterna. Men min yngsta dotter oroar och
bekymrar mig verkligen, mrs General. Jag
måste tala om för er, att hon alltid varit
min favorit.
— Man kan inte alltid göra sig reda
för sina tycken, sade mrs General.
— Hum — nej, medgaf mr Dorrit. Nej.
Men nu, min fru, känner jag mig
bekymrad öfver den anmärkning jag gjort, att
Amy, så att säga, ej tycks höra till oss.
Hon bryr sig ej om att gå ut med oss;
hon är bortkommen i det sällskap vi ha
här; våra tycken öfverensstämma ej med
hennes. Hvilket, sade mr Dorrit, i det
han afslutade sitt tal med domarlik
värdighet, med andra ord vill säga, att det
är något otillbörligt hos — hum — Amy.
— Kunna vi ej supponera, sade mrs
General med en liten strykning af
ferniss-borsten, att detta till en viss grad må
tillskrifvas det nya i hennes ställning?
— Jag ber om ursäkt, min fru,
anmärkte mr Dorrit, något hastigt. Dottern
till en gentleman, som — hum — om han
också någon tid jemförelsevis befunnit sig
i knappa vilkor — jemförelsevis — och
hon sjelf uppväxt i — hum — tysthet,
bör hon dock ej nödvändigt finna denna
ställning så alldeles ny.
— Sannt, sade mrs General, sannt.
— Jag tog mig derföre den friheten,
min fru, sade mr Dorrit (han lade
mycken tonvigt på detta uttryck, som om han
med vänlig bestämdhet förbehållit sig, att
ej ånyo bli motsagd), jag tog mig
derföre den friheten att anhålla om detta
samtal, för att få tillfälle att omnämna
saken för er, och fråga hvad ni skulle
råda mig till?
— Mr Dorrit, svarade mrs General,
jag har under vårt vistande här åtskilliga
gånger samtalat med Amy, angående
bildandet af hennes sätt. Hon har för mig
uttryckt sin stora förundran öfver
Venedig. Jag har sagt åt henne, att man ej
bör förundra sig öfver något. Jag har
gjort henne uppmärksam på att mr
Eu-stau, den klassiske turisten, ej hade höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
