Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- V. Leverans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
Leverans.
Skogen, den präktiga nordiska gran- och tallskogen, är
på landet icke allenast »fattigmans rock», som folket brukar
säga, utan ofta hans bröd. Rock kallas den väl derföre
att det är lugnare i skogen för den tunnklädde, än på
den blåsiga slätten; att stugan då den står i skogsbrynet
är skyddad för hårda vindar, och slutligen derföre att
dess fällen och ris vanligen fritt få hämtas till bränsle i
den armes stuga. Men skogen har också mycket annat
smått åt den fattige, som egaren icke sjelf kan hinna
begagna; der vexa lingon, blåbär, hallon, smultron och
odon om hösten, och om våren blå och hvita sippor, samt
alltid finnes det granris och ofta björkris till viskor och
qvastar.
Gumman, som är framställd på teckningen, bor ett
par mil utom Stockholm vid en ännu bevarad skog; ty
Stockholm har ännu det sällsynta företrädet framför andra
både stora och små städer att ännu vara omgifvet af
flera väl vårdade skogar.
Gumman har aldrig varit annat än fattig, känner icke
annat än fattigdom, men är nöjd dermed och van dervid,
så att hon slår sig fram ganska väl på ålderdomen, och
bättre nu som enka, och sedan hennes fem äldre barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:33:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dcaisthlm/0031.html
