Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pänningar. Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄNNINGAR. GULD.
527
rika!» — »Hvad för något, menar du, att det hela
sommaren skulle regna guld i stället för vatten?» — »Ja, hvarför
icke, tant? Vi kunde ju då få allt, hvad vi önskade. Jag
skulle skaffa mig en liten fin vagn och en vacker sele till
Fylax, Anna skulle få en stor färglåda, efter hvilken hon
så länge längtat, och till mamma skulle jag köpa en
symaskin. Vore det icke skönt, tant?» — »Men hvad skulle du
då äta? Utan regn kan ingenting växa.» — »O, vi skulle
köpa oss allt möjligt godt, vi hade ju pänningar därtill.» —
»Såå, menar du det? Men om det regnade guld öfverallt i
världen, så skulle ingen hafva några lifsmedel att sälja.
Alla fält skulle förtorka, gräset skulle förvissna och blifva
stoft. Säden kunde icke bringas till mognad af guldregnet,
och alla blommor, som nu äro så friska och sköna skulle dö
bort. Bäckar och källor, hvilka nu gifva så många
tusenden en frisk läskedryck, skulle sina bort, och människor och
djur skulle förgås icke mindre af törst än af hunger. -—
Robinson Cruse, som under flera år lefde alldeles ensam på
en ö, fann en dag vid hafsstranden en guldklump, men han
aktade icke nödigt att taga upp honom, ty han kunde ju
icke köpa sig en enda brödbit för den. Och om guldet vore
lika allmänt som gråsten, så hade den glänsande metallen
icke högre värde för oss än gråstenen. Pänningarna själfva
kunna ingenting förskaffa oss, de äro blott ett bytesmedel,
hvarför vi kunna erhålla än det ena, än det andra till vårt
lifs bekvämlighet, men hvarje godt regn om sommaren
tillför oss så stor välsignelse och nytta, att det icke kan
uppvägas med allt guld i världen. Ty utan detta regn skulle
snart allt lefvande på jorden försmäkta. Om vi blott rätt
tänka efter, Henrik, så skola vi snart finna, att vår allgode
Skapare anordnat allt mycket visare och bättre, än vi
människor själfva skulle kunnat göra det.»
Blott pänningar. — »En gång hade jag allt utom
pänningar, nu har jag ingenting annat än pänningar», sade
en gång en rik dam kort före sin död. Det är ett
förskräckligt armod att i döden icke hafva någonting annat
än pänningar!
En rik mans död. — Då den s. k. »järnvägskungen»
i Amerika, William H. Vanderbilt, var död, frågade man
hvarandra: »Hvilket inflytande skall månne pänningemark-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
