Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Präst. Predikant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄST. PREDIKANT.
519
väl; men fordrar han en djup och grundlig omvändelse, det kan man vida
mindre fördraga. — En god predikant är som en god skytt, han träffar
alltid pricken, och denna prick är syndarens hjärta. — En god predikant
skall hafva dessa egenskaper och dygder: Först skall han kunna lara
fullkomligt rätt och ordentligt; för det andra skall han hafva ett godt hufvud;
för det tredje hafva lätt för att tala; för det fjärde skall han hafva ett
godt målföre; för det femte ett godt minne; för det sjätte skall han veta
att i rätt tid säga amen; för det sjunde skall han vara viss på sin sak
och flitig; för det åttonde skall han våga lif och blod, gods och ära
därför; för det nionde skall han låta sig begabbas och illa tilltygas af hvar
inan. (Luther.) — Alt predika enfaldigt är en stor konst. Kristus själf
gör det. Han talar allenast om åkerverk, om senapskornet etc., och
brukar idel påtagliga och för enkla landtmänniskor lättfattliga liknelser.
(Luther.)
Är en präst afundsvärd. — Den fromme, engelske
lärde doktor Sam. Johnson gaf en person, som betraktade
det andliga ståndet såsom både lätt och bekvämt, följande
märkliga svar: »En samvetsgrann prästs lif är icke lätt. Jag
har alltid betraktat en rätt präst såsom en husfader med
större familj än han förmår försörja. Jag afundas alls icke
en prästs lif. Det är ingalunda lätt eller bekvämt för den,
som söker uppfylla sina plikter. Och ännu mindre afundas
jag den präst, som själf gör det lätt och bekvämt för sig.»
En nitisk själasörjare. — Joh. Fr. Oberlin, den
allmänt bekante, utomordentligt nitiske kyrkoherden i
Stendalen, hade till sin förnämsta sträfvan att vinna de åt
honom anförtrodda själarna för Kristus. Härtill använde han
icke blott predikningar och samtal, utan ännu mer dagliga
förböner. Synnerligen i sina sista lefnadsår hade han för
vana att i ordning bedja för alla sina församlingsbor. För
detta ändamål tog han hvarje morgon fram sin kyrkbok för
att sålunda påminna sig hvar och en af församlingens
medlemmar och icke glömma någon enda.
Vikten af ett direkt vittnesbörd. — Vid ett
predikantmöte i Newyork framhöll d:r Cuyler, huru viktigt det är
för själasörjaren att icke blott offentligt i predikan vittna
om den gudomliga sanningen, utan äfven genom ett direkt
tilltal i umgänget söka vinna åhörares hjärtan. Såsom
bevis härför omtalade han följande ur sin erfarenhet: »En
kall vinterafton besökte jag för första gången en rik
köpman i Newyork. Då jag lämnade honom och vid dörrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
