Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nu. I dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NU. I DAG. 477
läst öfver sin skolläxa, hvaribland de anförda orden funnos.
Gossen hade råkat att få sin plats invid den tunna vägg,
som skilde den sjukes rum från det, hvari gossen befann sig.
I dag. — Då en rabbin en gång låg på sin sjuksäng,
kallade han till sig en af sina lärjungar och sade till honom,
att han skulle omvända sig en dag före sin död. — »Men
jag vet ju icke, när jag skall dö», svarade lärjungen. —
»Omvänd dig därför nu», sade den gamle rabbinen i
allvarlig ton, »ty i dag är salighetens dag!»
Utväljen i dag Herren! — Det berättas, att en konung
en gång lät upphänga en lampa i sitt slott. Därpå lät han
sända bud för att kalla alla fängslade missdådare till sig, på
det han måtte benåda dem, så länge lampan fortfor att
brinna. Alla, som inställde sig under denna tid, erhöllo
friheten, men de som dröjde, tills lampan slocknat, måste utstå
sitt straff. — Medan nådens ljus lyser måste vi afgöra oss
för Herren, och i dag lyser det ännu för dig.
Lär oss betänka, att vi dö måste, på det vi måtte
förståndiga varda! — En af vårt lands troende läkare har
meddelat följande: »En dag under min studietid inkom till
mig min värdinna, åtföljd af en student R., hvilken önskade
hyra det rum, jag bebodde. Affären var snart uppgjord
och värdinnan aflägsnade sig. Jag visste knappast, huru
det kom sig, men jag kände mig särskildt manad att för den
unge mannen vittna om min Herre och mästare. Han fick
ej aflägsna sig, tyckte jag, utan att åtminstone vara bjuden
till Lammets bröllop. Vi voro alldeles obekanta, men under
loppet af det samtal som uppstod, lärde jag snart känna
något af hans lifs historia och af hans andliga ställning.
Sin barndom har han tillbragt såsom vallgosse, men han
blef uppmärksammad af den från Rosenii lefnadsteckning
för många välbekanta T—m och sattes genom dennes
bemedling i tillfälle att studera. Nöd och bekymmer hade han
haft i rikt mått att kämpa med, och då han ej haft någon
att »kasta omsorgerna» på utan själf måste bära dem, hade
han blifvit bitter mot »försynen», som delat så orättvist.
Dock kunde han ej nog prisa sin lycka att hafva fått ösa
ur visdomens brunn och att ännu vara i tillfälle att öka
sitt vetande. Kunskap, bildning, det var tydligen hans him-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
