Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLI. Doras fastrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
748
på allmänningen, visade jag nenne en af min tants
gamla hushållsböcker och gaf henne en sats plån
pch ett litet pennstift samt en ask med blyertspennor
att öfva sig med i räkenskapsföring.
Men kokboken gaf Dora hufvudvärk, och siffrorna
kommo Dora att gråta. De gingo inte ihop, sade
hon. Och därför suddade hon ut dem och ritade
plånen fulla med små buketter och porträtt af mig
och Jip.
Jag försökte därför helt lekfullt ge henne litet
muntlig undervisning i huslig ekonomi, då vi voro
ute och promenerade om lördägseftermiddagarne. Om
vi till exempel gingo förbi en slaktarbod, kunde jag
säga:
»Tänk dig, min unge, att vi vore gifta, och du
skulle köpa en lammstek till vår middag, skulle du
då förstå dig på att köpa den?»
Min lilla Doras täcka ansikte mulnade då, och
hennes läppar antogo åter formen af en rosenknopp,
som om hon helst velat tillsluta mina medelst en kyss.
»Skulle du förstå dig på att köpa den, min
älskling?» upprepade jag kanske, om jag var särdeles
obevekligt stämd.
Dora funderade litet på saken och svarade
därefter helt triumferande:
»Slaktaren skulle säkert förstå sig på att sälja
den, och då behöfde jag det ju inte? Du enfaldiga
gosse!»
Då jag en annan gång med tanke på kokboken
frågade Dora, hur hon skulle göra„ om vi vore gifta
och jag ville ha en god köttpudding till middagen,,
svarade hon, att hon skulle säga till jungfrun att
laga den, och så knäppte hon ihop händerna om min
arm och skrattade på ett så förtjusande sätt, att hon
var mera oemotståndlig än någonsin.
Kokboken kom följaktligen mest till användning
genom att läggas i en vrå och tjäna Jip till
fotställning, men Dora var så lycklig, när hon lärt
honom att stadigt stå på den och samtidigt hålla
blyerts-stiftet i munnen, att jag var glad att jag köpt den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
