Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIII. Lycksalig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
liga — innan jag kunde förmå mig att gå uppför
yttertrappan och knacka på, hör inte hit. Till och
med då jag till sist knackat och stod och väntades
att någon skulle komma och öppna, funderade jag
litet på att härma mr. Barkis och fråga efter mr.
Blackboy, be om ursäkt för misstaget och aflägsna
mig. Men så långt gick det ändå inte.
Mr. Mills var inte hemma. Det väntade jag inte,
att han skulle vara. Ingen ville tala med honom.
Miss Mills var hemma. Det var ju väl, det.
Jag ombads att gå uppför trappan och kom in i ett
rum, där miss Mills och Doro voro. Jip var också
där. Miss Mills skref af noter — jag kommer ihåg,
att det var en ny sång kallad »Kärlekens sorgkväde»
— och Dora målade blommor. Döm om mina känslor,
då jag såg att det var de blommor jag gifvit henne,,
just dem jag köpt på Covent Gardens torg! Jag
kan inte precis säga, att de voro så lika dessa eller
några andra blommor jag varit i tillfälle att
observera, men af det riktigt kopierade papperet, som
omslöt dem, förstod jag hvad målningen föreställde.
Miss Mills blef mycket glad att få se mig och var
mycket ledsen, att hennes pappa inte var hemma — en
omständighet, som vi likväl alla tre buro med
själsstyrka. Miss Mills var mycket språksam några
minuter, men så lade hon ifrån sig pennan på Kärlekens
sorgkväde, steg upp och lämnade rummet.
Jag började tänka, att det kanske var bäst, att
skjuta upp därmed tills i morgon.
»Jag hoppas er stackars häst inte var alltför trött
när han kom hem härom kvällen», sade Dora och
slog upp sina sköna ögon. »Det var bra långt för
honom.»
Jag började tänka, att det ändå var bäst att göra
det i dag.
»Det var bra långt för honom», sade jag, »ty
han hade ingenting att trösta sig med under färden.»
»Fick det stackars djuret intet foder ?» frågade Dora.
Jag började tänka, att jag skulle skjuta upp det
tills i morgon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
