Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Mina ferier. Särskildt en lycklig eftermiddag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
så där för mig, då jag var ett spädt barn. Melodien
var ny för mig och likväl så gammal, att den fyllde
mitt hjärta till brädden. Det var som en vän man
återser efter lång frånvaro.
Det drömmande, tankfulla sätt, hvarpå min mor
gnolade på visan, kom mig att förmoda, att hon var
ensam. Och jag gick sakta in i rummet. Hon satt
framför elden, och vid hennes bröst låg ett litet barn,
hvars späda hand hon höll mot sin hals. Hennes
ögon hvilade på den lilles ansikte, och hon sjöng
för honom. Så till vida hade jag rätt, att hon ej
hade något annat sällskap.
Jag sade några ord till henne, och hon blef rädd
och skrek till. Men när hon fick se, att det var
jag, kallade hon mig sin älskade Davy, sin egen
gosse, gick <mig till mötes öfver halfva golfvet, föll
på knä och kysste mig samt förde mitt hufvud till
sitt bröst bredvid den lilles, som höll till där, samt
lade hans hand på mina läppar.
Jag önskar jag hade dött då, Jag önskar, jag
hade dött med den känslan i mitt hjärta. Då hade
jag passat bättre för himmelen än någonsin sedan.
»Han px din bror», sade min mor och smekte
mig. »Davy|, min söta gosse, mitt stackars barn». Och
så kysste hon mig gång på gång och tog mig om
halsen^ Detta gjorde hon, då Peggotty kom
inspringande och dunsade ned på golfvet bredvid oss, ur
stånd att styra sin glädje under en kvarts timme.
Det visade sig, att jag inte varit väntad så snart
och att förmannen kommit långt före den vanliga
tiden. Jag fick också veta, att mr. och miss
Murdstone voro på ett besök i grannskapet och inte skulle
komma hem förrän på kvällen. Något sådant hade
jag icke vågat hoppas. Jag hade aldrig tänkt mig,
att vi tre än en gång skulle få ostörda vara tillsammans,
och för stunden kände jag det som om den gamla
tiden kommit tillbaka.
Vi intogo vår middag tillsammans framför brasan.
Peggotty ville naturligtvis passa upp, men det gick
inte min mor in på, bon skulle ata i vårt sällskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
