Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värdemåttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i varuproduktionen visa sig praktiskt outförbart. Ty
det är den fria konkurrensen och endast den, som
låter lagen om arbetstiden såsom värdemått realiseras
i varuutbytet. Det är genom konkurrensen, som
varuvärdet beständigt undergår förändring i det att varorna
öfver- och undervärderas. Sällan motsvarar i
verklig-heten en arbetsprodukts pris fullständigt sitt värde,
uppmätt af arbetstiden, emedan i ett samhälle af
konkurrerande privatkapitabster den socialt nödvändiga
arbetstiden växlar, hvilket bar till följd, att produkternas
värde blir ett stigande och fallande, i regeln ett faUande,
genomsnittsvärde. Dessa prisväxlingar möta tillbudets
och efterfrågans upp- och nedgående vågor, som de
påverka och hålla i ständig rörelse. Häraf kunna vi
fatta den så vanliga meningen, att konkurrensen är
nödvändig. Ja, den är absolut nödvändig i ett
samhälle grundadt på varuproduktion. Det är den af
konkurrensen framkallade rörligheten i värdet och den
häraf ökade växlingen i tillbud och efterfrågan, bvilka
tillsammans bilda den ebb och flod. som allenast
möjliggör kapitalistens perlfiske. Den kapitalistiska
produktionen förutsätter och framkallar med nödvändighet
ostadigheten i varuvärdet, och dettas fixering genom
staten skulle därför betyda en serie tätt på hvarandra
följande stockningar och kriser. Därmed är det
själf-klart, att systemet med arbetspenningar tillhör de
ogenomförbara utopierna. Statens kortroll öfver
produktionen är ett oting. Dennas lifsvilkor består i en
relativ planlöshet, som oupphörligt korrigerar sig själf
genom konkurrensen.6
6 »Huru djupt denna ntopi (om arbetspenningar) är grundad
i den moderne — verkliga eller ideella — småborgarens
tänkesätt, ’ bevisar det sakförhållandet, att hon redan 1831
systematiskt utvecklades af John Grav, under 30-talet praktiskt försöktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
