Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värde och bruksvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad som emellertid socialismens motståndare na
svårast att begripa, är teorin om varans dubbelkaraktär
af bytesvärde eller värde och bruksvärde, hvilken de
i sin platta okunnighet anfalla som en specifikt
socialistisk lära, ehuru hon utgör en af de få orubbliga
principer, hvarpå alla ekonomer af den vetenskapliga
skolan bygt alt sedan Smiths och Ricardos dagar.
Hon är för den politiska ekonomin lika nödvändig som
lagen om baser och syror för kemin. Utan henne
skulle de ekonomiska företeelserna vara oförklarliga.5
Med en varas värde mena vi hennes egenskap att
vara en produkt af mänskligt arbete, taget i dess
allmänna betydelse af förbrukad arbetskraft, utan hänsyn
till arbetets art eller olikhet i intensitet. Varubytet
förutsätter, att de olika varorna, som skilja sig så
väsentligt från hvarandra genom sina yttre egenskaper,
skola kunna jämföras och mätas med hvarandra, och
detta vore omöjligt, om de ej egde en egenskap
gemensam för alla. Denna egenskap är den inlagda
arbetsmängden. En rock och ett par skor äro mycket
olika ting, men om jag ser bort från alla deras skilj-
utbytas enligt sin produktionskostnad eller att de hafva sitt
naturliga värde.> (Mill, Principles of Political Economy.)
»Hvad beträffar de föremål, som äro underkastade säljames
konkurrens och som till en viss grad kunna formeras, så beror
deras pris i sista hand, icke af förhållandet mellan tillgång och
efterfrågan, utan af förökning eller förminskning i
produktionskostnaderna.» (Ricardo.’)
5 »Att arbetstiden i verkligheten är måttet på alla tings
bytesvärde, med undantag af deras, som icke efter behag kunna
förökas, är en högst vigtis lärosats i den politiska ekonomin:
ty ur ingen annan källa ha så många misstag flutit, så många
meningsskiljaktigheter inom denna vetenskap framsprungit som
nr den ytliga eller mindre precisa uppfattningen af ordet värde.»
(Ricardo.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
