Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk öfversigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drade karaktäriserat den äkta bourgeoisin. Fysiokratin5
bade lärt, att all rikedom härrör från naturen d. v. s.
jordegendomen och följaktligen fordrat jordegarens
politiska och sociala herravälde. Hon var feodalismens
värdeteori. Merkantilismen4 åter, hvilken angaf
penningen. den metalliska bytesvaran, som ett lands enda
verkliga rikedom, bildade det gamla skrå- och
handelstvångets rena lära. Bägge dessa logiskt motsatta uttryck
för fiendtliga klassintressen förstod den enväldiga
konungamakten att förena. Det som flög i spillror 1789 var
ingenting annat än denna med våld sammanhållna
förening mellan feodalismen och den under
monopolerna, tullarne och privilegierna nedtryckta
borgarklassen.
Colbertb, Ludvig XIV:s minister, gäller för
merkantilismens hufvudrepresentant. Han och hela hans
tidehvarfs handelspolitik gick ut på att genom
allehanda slags konstlade medel, såsom exportpremier*
höga införseltullar eller prohibitiv (importförbud för
vissa varor) samt monopol och privilegier tvinga
nationen att producera och sälja så mycket som möjligt
8 Fysiokrati (af gr. fysis, natur, och "kratern, herrska)
betyder naturkraft. — Fysiokratiskt system, statshushållningslära,
som hvilar på den grundsatsen, att jorden är den enda källan
för ett folks inkomster och välstånd. (Ekbolirns Ordbok.)
4 Af lat. mercäri, idka handel. — Merkantilsystem, en lära
i statshushållningen, som utgår från den grundsats, att ett folks
rikedom består endast i de ädla metallerna. (Ekbohrn.)
6 Efterträdde Mazarin (f 1661) som ledare af Frankrikes
inrikespolitik, sedan dennes närmaste efterträdare, hvilken
representerade den rena feodalismen, störtat. Ludvig XIV:s
envålds-politik åsyftade att till en viss grad inskränka feodalklassens
makt och befordra uppkomsten af en kronan lydig penningklass.
Det var denna penningklass, som sedermera med massornas
bistånd verkstälde revolutionen af 1789.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
