Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I en lång artikel (n:ris 84—86, 89—90) begagnar Johansson
utkommandet af Johan Olof Wallins vitterhetsförsök första delen för att
uttala sig om den svenska skaldekonstens tillstånd för närvarande, ett
inlägg, som väckte förargelse på alla håll.
Förf. beklagar den fullständiga anarki, som rådde i den vittra
världen; den poesi, som alstrades, vore i allmänhet icke nationell och
senterades icke heller af nationen, hvilket däremot verkligen varit fallet
med den gustavianska vitterheten, om man bortser från de dramatiska
och didaktiska poemerna.
Och han söker snusförnuftigt och klumpigt utreda hvad af Sveriges
litteratur som verkligen förtjänade namn af nationell poesi. Dit måste
man räkna större delen af de skämtsamma och lyriska skaldestycken,
skrifna af den gamla skolans medlemmar, som för icke längesedan
utgjort ett så allmänt nationalnöje. Dessa dikter hade framkommit, då
skalderna öfverlämnat sig åt sin egen skaparkraft utan att låta sig bindas
af skolans principer.
Hvad som särskildt misshagat Johansson i gamla skolans didaktiska
poesi var syftningen däri: man upphöjde privatlifvet och framställde
böjelsen för offentlig verksamhet såsom ett fåfängligt, glädjelöst och
oftast sedefördärfvande begär. Svenska Akademien vore, förklarar han
helt frankt, till för att stödja regeringens politik.
Men den nya skolan vore i själfva verket lika didaktisk som den
gamla. Den saknade popularitet i framställningen af vetenskapliga och
allmänna förhållanden — en Silfverstolpes eller Leopolds prosa vore
dock ingalunda redigare — x) och hvad dess vittra produktion anginge,
kunde det här ännu mindre än i fråga om den gamla skolan bli fråga
om något nationellt. Göterna åter hade ett alldeles för inskränkt
ämnesval.
För närvarande rådde hos svenska allmänheten stor kallsinnighet
för poesiens produkter, men artikelförf. hoppades, att yngre snillen
skulle behjärta hans maning och genom att dikta i en mera nationell
anda åter väcka allmänhetens domnade intresse för den sköna litteraturen.
Johanssons estetiska bildning är ej synnerligen rik och hans estetiska
omdöme tämligen groft; hans myndiga råd till skalderna framkalla vårt
löje. Men det nya hos honom, det, som bebådar den kommande
utvecklingen, är den politiska och samhälleliga synpunkt han anlägger.
1 sitt genmäle * *)) vänder sig Palmblad särskildt mot talet om de
många skolorna; för sin egen del ville han i den svenska vitterheten
endast medgifva tillvaron af en enda skola, den nya, den enda, som
vore produktiv och hvilken omfattade alla Sveriges yngre skalder
gemensamt.
*) 1821, mr 36.
*) Öfversikt af Sveriges
raturtianing dec. 1821.
nuvarande dagbladslitteratur, Svensk Litte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
